Should we stay or should we go?

I en gemensam artikel på Brännpunkt presenterar Carl Bildt, Gunilla Carlsson och Sten Tolgfors Sveriges nya Afganistanstrategi. Artikeln avslutas med en besvärande fråga till De rödgröna:

”Det är allvarligt att oppositionen är splittrad vad gäller det svenska engagemanget i Afghanistan. Att dra sig ur den FN-mandaterade ISAF-insatsen, som Miljöpartiet och Vänsterpartiet kräver, skulle vara en politik som sviker inte bara det afghanska folket, utan också överger en mångårig svensk tradition av internationell solidaritet.

De rödgröna måste ge besked hur de skulle ställa sig till det svenska engagemanget. Regeringens besked till Afghanistan och det internationella samfundet är entydigt. Vi lämnar inte Afghanistan åt sitt öde.”

Tidigare ansåg jag att det ändå finns så mycket förstånd inom S att en förtida reträtt aldrig skulle bli aktuell, men det var då. Ju mer jag ser av hur Vänster och Miljöpartiet får ta kommandot inom utrikes- och säkerhetspolitiken, desto mer osäker blir jag om Mona Sahlin kommer att vilja hålla emot. Sahlin verkar prioritera inrikespolitiska eftergifter (som betygen) och i utbyte släppa fram lite vad som helst inom utrikespolitiken.

Afghanistaninsatsen är Sveriges för närvarande största utrikespolitiska åtagande. Det är ett rimligt krav att väljarna inför valet får ett besked från De rödgröna: Should we stay or should we go?