Per Gudmundson
Under pågående VM är det väl mer regel än undantag att folk liknar politik vid fotboll, som i den här artikeln på Newsmill där två glada Allianssupportrar tar ut det borgerliga laget. Vi som minns hur Göran Persson en gång ”toppade laget” känner nog ändå att Alliansen har ett bättre spelarmaterial.
Men den mest bisarra infallsvinkeln snappade jag upp på bibliotekarien Erik Stattins klassiska blogg Mymarkup. Stattin har hittat The Anarchist
Football (Soccer) Manual.
Och nån som läst den:
Instead of having matches in the traditional sense, for example,
anarchists could just kick the ball around. Or they could organise
”open-ended pick-up games”, in which no-one keeps score, people join in
and leave when they feel like it, and play continues until too many
players have wandered off the pitch, or everyone is tired. A third
option is for players to swap sides occasionally, discouraging team
loyalties. Or three or more teams take turns to play, with the ”losers”
being replaced each time someone scores.