Claes Arvidsson
Jag fick ett sommarbrev från Eskil Franck på Forum för levande historia. Han envisas fortfarande med att beskriva kommunismens brott mot mänskligheten som kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Trist, och i strid med regeringens instruktion.
I ett avseende är jag i alla fall helt enig med vad som står i brevet. Det är ett apropå till Reepaludebatten.
”Under vintern och våren har flera gånger frågan väckts om judars förhållande till staten Israel och dess politik. Det hävdas då från en del håll att judar både i Sverige och ute i världen aktivt bör ta avstånd från denna politik. Syftet sägs vara att de själva på det viset bidrar till att minska grogrunden för antisemitiska stämningar. I detta läge har vi alla en skyldighet att glasklart hålla isär kritik mot staten Israels politik å ena sidan och judar i världen å den andra.
Judar i världen får aldrig hållas ansvariga för vad politikerna i Israel beslutar och gör, inte ens på det försåtliga indirekta sättet att de uppmanas ta avstånd från denna politik. Underförstått: tiger de så samtycker de och är därmed medskyldiga, får skylla sig själva och ta på sig åtminstone en del av ansvaret för ökande antisemitism.
Den uppmaningen är ett lurigt sätt att främja antisemitism. kan naturligtvis gå ut och kritisera staten Israels politik, men de får aldrig utsättas för ett moraliskt krav att de måste eller bör göra det. Det förra är en demokratisk rättighet. Det senare skapar fullständigt oberättigad skuld (pga ett enda faktum – att de är judar).”