”Nu är den tid då vi ska prisa varandra”

Att hjälpa Socialdemokraterna att vinna valet är den uppgift som står högst på dagordningen, sade Kommunalarbetareförbundets nya ordförande Annelie Nordström i Ekots lördagsintervju nyligen.

Intervjuaren Staffan Sonning tog upp hennes första tal som nyvald ordförande, där hon bland annat förklarade för sina medlemmar att nu gäller det att ”stötta VÅR partiledare” samt att ”valrörelsen är inte rätt tillfälle att ifrågasätta samarbetet, inte rätt tillfälle att leta efter brister o bekymmer. Nu är den tid då vi ska prisa varandra”.

Det låter lite som en munkavle? undrade Sonning, varpå Nordström förtydligade sig:

– Om man verkligen ska ha fokus på att vinna, då måste man också tänka på hur ska man vinna, och att då inbjuda till att man ifrågasätter den möjlighet vi har till att vinna (…) det är inte konstruktivt.

Okej. Ingen munkavle, men väl en tydlig vink om att gnällspikar bör pausa kritiken till förmån för konstruktivt prisande. Åtminstone fram till valet. När Sonning frågade om det verkligen var modernt med ett fackförbund som förutsätter att alla dess medlemmar är bekväma med att deras ordförande refererar till en enda partiledare som ”vår”, svarade Nordström att det visst inte var omodernt, men att hon kanske kunde ha uttryckt sig bättre.

Tja. Det kunde hon väl. Men det hade varit oärligt. För faktum är ju att detta är en organisation som utan att blinka förutsätter att Mona Sahlin är alla medlemmars klart lysande fyr i politiken. Nordström var, enkelt uttryckt, bara uppriktig, när hon gjorde klart att för Kommunal finns det bara en partiledare och ett parti värt namnet. Den som till äventyrs vill rösta på någon annan ska nog hålla den saken för sig själv.

För Nordström är det kanske otänkbart att hennes medlemmar skulle vilja rösta på Alliansen, hon verkar vila tryggt i föreställningen att hon alltid ska kunna skrämma kommunalarbetarna med läskiga ord som privatisering och individualisering.

Men det är faktiskt inte självklart. Man skulle rentav kunna kalla det omodernt.

Idag presenterar Svenskt Näringsliv en ny rapport som visar att offentliganställda inom vård, omsorg och skola som är med om en övergång till privat regi har en påtagligt bättre löneutveckling än de som blir kvar. Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster förklarar skillnaderna med att man i privata företag ger större utrymme för individuell lönesättning.

Individuell lönesättning är Annelie Nordström skeptisk mot. Förutsättningarna för sådant saknas för just hennes medlemmar, även om det kanhända fungerar för det mer positivt inställda förbundet Sacos medlemmar, menar Nordström. Med förutsättningar menar hon sådant som att cheferna inte hinner ”se” den anställda etcetera. Vilket cheferna tydligen gör när samma verksamheter drivs privat, i alla fall om man får tro Svenskt Näringslivs rapport.

En möjlig slutsats och prioritering – för en fackordförande med sina medlemmars lönenivåer för ögonen – vore här att förespråka sådana omständigheter som faktiskt ger ökade förutsättningar för en individuell lönesättning med gynnsam utveckling på lönerna.

En annan slutsats och prioritering – för en fackordförande med socialdemokratisk valseger för ögonen – är att strunta i allt det där jobbiga krånglet med löner och fokusera på dagordningens topp, det vill säga att stötta SIN partiledare.