Ur nämndemannaaskan i lekmannaelden

Jag förstår väl hur de tänker, Kristdemokraterna. De tänker att det vore mycket bättre och ”förnuftigare” om, tja, verklighetens folk fick hjälpa Fru Justitia, istället för att, som nu, politiskt tillsatta personer gör det. De tänker att det dessutom kommer skapa en samhälleligt engagemang och en insyn i hur rättsskipning fungerar. En medborgerlig delaktighet som stärker det civila samhällets ansvarstagande.

Ungefär så tror jag att de tänker när de föreslår domstolsplikt för alla som ersättning för dagens nämndemannasystem. De säger också att en sådan domstolsplikt bättre skulle spegla samhället.

Det har de förmodligen rätt i. I nämndemannasystemet speglas sannerligen inte samhället. Medelåldern är hög, 57 år, och då har det ändå gjorts en del för att sänka den. Tanken med nämndemannasystemet är att dessa politiskt tillsatta ska just ”spegla” befolkningen, men den sneda rekryteringen är uppenbarligen ett svårlöst gissel. En plikt skulle givetvis lösa det problemet, men skulle det bli så värst mycket bättre?

Nej. Att nämndemännen sätts samman politiskt är bara en sida av problemet. Den andra är att det över huvud taget inte är någon vidare idé att ge lekmän detta inflytande. På andra områden låter vi inte lekmän styra på detta vis, så varför göra det just i juridiken?

Visst, avskaffa gärna nämndemannasystemet, men ersätt det inte med något som dras med samma problem.