Är det för lätt att bli rik i Sverige?

För att illustrera det motstånd som finns mot att Vänsterpartiet kompromissar för att hålla ihop det rödgröna samarbetet spelades i P1 Morgon i morse upp en snutt från helgens gångna kongress. Snutten innehöll ett tal av Ung vänsters Ida Gabrielsson, som förklarade att hon ville ”chockhöja förmögenhetsskatten”, ty ”det är för lätt att bli rik i Sverige”.

Jag hörde det där och tänkte på när Mona Sahlin var gäst i Korseld. Då frågade jag henne hur hon tänkte göra för att få fler höginkomsttagare i Sverige. Sahlins svar lyfte fram utbildning som ett sätt att främja människors framtidsutsikter.

Det är inget fel på det svaret, men i vår diskussion missade hon min poäng lite – nämligen den att det är oerhört viktigt att Sverige har höginkomsttagare eftersom de står för en så stor del av den skatt på arbete som staten årligen håvar in.

Sahlin med flera brukar tala indignerat om att regeringen har sänkt skatten mest för de tio procenten som har mest. Men de talar sällan om det faktum att de där cirka tio procenten höginkomsttagare de ofta talar om ensamma står för ungefär 30-35 procent av skatten på arbete. Ett ganska nätt bidrag till vår gemensanna välfärd om du frågar mig.

Givet att höginkomsttagarna tar ett såpass stort ansvar för välfärden skulle man kunna tänka sig att den viktigaste uppgiften för en välfärdsvärnande politiker borde vara att ordna fram fler höginkomsttagare. Men så tänker visst inte vänstern. De tänker att ”det är för lätt att bli rik i Sverige” och att man snarast borde göra något åt saken.

Vad de inte tänker på alls är att de bidrar till att göra det helt meningslöst att försöka bli rik. Det gäller inte bara skatten på arbete, utan även andra konstruktioner som bestraffar människors försök att ta sig fram. Värnskatten innebär att högre utbildning, studielån och nedlagd möda och tid knappt betalar sig. Förmögenhetsskatten gör det meningslöst att vilja lägga sina ägg i en svensk korg.

Ida Gabrielsson vill göra det svårt att bli rik. Det är en outsägligt dålig idé ur välfärdshänseende. Men man kan förstås ha andra motiv till varför man vill göra det svårt. Man kan till exempel ha en fix idé om att rättvisa är likformighet.