Läsvärt om Wikileaksfilmen #2

Jenny Maria Nilsson skriver en tankeväckande betraktelse i Helsingborgs Dagblad, med anledning av Wikileaksfilmen från Irak 2007.

”Var har ni varit?”, tänker jag när folk chockas av den aktuella massakerfilmen. Kanske under samma sten som vissa soldater befann sig under innan de blev en del av någon väpnad konflikt och sedan återvänder hem tagna av fasa och behöver terapi. Krig är helvetet. Även i legitima våldskonflikter begås omoraliska och outhärdliga handlingar, men de flesta av oss verkar behöva en bild eller en film för att inse det.

En film som den från Wikileaks borde enligt filosofen Susan Sontag inte behövas: ”Ingen har efter en viss ålder rätt till en sådan oskuld, till en sådan ytlighet, till en sådan grad av okunnighet eller minnesförlust”, skriver hon i ”Att betrakta andras lidande”. Tankarna därifrån har fått stort genombrott. Den postmodernistiska konstkritiker är inte född som inte vid varje fotografi av lidande, med stöd i Sontag, påpekar att bilder av nödställda är ett exotiserande av den andre, att ingen äkta empati skapas vid åsynen av planetens mest utsatta och att det är att verka i den vite mannens eller kolonialmakters historiska förtryck när man tar, visar och ser sådana bilder.

Det är det vanligaste sättet att misstolka Sontag och visa på den egna medkänslan utan att se att man bytt ut en typ av historisk arrogans mot en annan lika olustig.”

Läs hela texten här.