Per Gudmundson
Organisationen Sveriges Unga Muslimer (SUM) har bjudit in den homofientliga
föreläsaren Abdullah Hakim Quick till en stor konferens i påskhelgen, rapporterar Sveriges Radio. Han menar att homosexualitet är en sjukdom, att homosexuella är farliga för samhället, och att det rätta straffet för homosexualitet – är döden.
SUM, som är Sveriges största muslimska ungdomsförbund med cirka 3500 medlemmar, tänker inte avboka arrangemanget, berättar organisationens vice ordförande Mohammed Kharraki i inslaget, trots att organisationen ”står för mångfald och är mot extremism i alla dess former”.
Ulrika Westerlund, vice ordförande på Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), anser med rätta att det är problematiskt att SUM väljer en sådan föreläsare för sin stora ungdomskonferens.
– Bjuder man in en talare till en stor ungdomsorganisation så säger man
att han är en förebild, eller att han ska inspirera medlemmarna, säger Westerlund.
Det är utmärkt att Sveriges Radio uppmärksammar frågan. Att religiösa extremister har problem med sexualsynen är naturligtvis inte konstigt, och det är heller inte märkligt att religiösa extremister uttrycker dessa unkna åsikter när de talar offentligt – men det är uppseendeväckande att breda organisationer som säger sig vilja motverka extremism väljer att marknadsföra samma åsiktspaket.
Sveriges Unga Muslimer har statsbidrag just för att bekämpa människofientlighet. Det är inga små belopp. För 2010 har Ungdomsstyrelsen portionerat ut 1.505.174 kronor i etablerings-, struktur- och
utvecklingsbidrag till SUM. Bland målsättningarna med Ungdomsstyrelsens bidrag stipuleras att mottagarna bör ”främja barns och ungdomars
demokratiska fostran” samt ”främja jämställdhet mellan könen”. Som
absolut kriterium för statsbidrag nämns att mottagaren ska bedriva
”verksamhet som inte strider mot demokratins idéer”.
Men historien slutar tyvärr inte här. Sveriges Radio hade uppenbarligen inte plats att berätta det i sitt inslag, men predikanten Quick har inte bara en medeltida syn på sexualitet. Han anser också att judar är ”smutsiga”.
Den åsikten är tyvärr utbredd bland åtskilliga inflytelserika islamiska predikanter världen över, och är inte förvånande i sig, men understryker ytterligare hur SUM:s verksamhet står i strid med de grundläggande värderingar man påstår sig värna. Bög- och judehat är inte acceptabelt.
I Sveriges Radios inslag sägs att SUM inte kände till predikanten Quicks tvivelaktiga hållning. Det är tyvärr inte en särskilt trolig förklaring.
Det är nämligen värre än så. SUM har tidigare bjudit in lika uttalade bög- och judehatare. Förra året gästades SUM-konferensen av den amerikanske predikanten Khalid Yasin. Det är väl dokumenterat hur den predikanten anser att judisk och kristen tro är ”smuts”, att
straffet för homosexualitet är döden, att hustrumisshandel är okej, att
USA låg bakom terrorattackerna den 11 september 2001, att AIDS skapats
av västliga regeringar, att kvinnors jämställdhet med män är ”en galen
vanföreställning”, att kyrka och stat inte går att åtskilja, att
Sharialag ska gälla, etcetera.
2005 arrangerade SUM en predikan
av den brittiske religiöse ledaren Riyadh ul Haq. Han är en antisemit som predikar jihad,
hyllar talibanerna – som han menar är de enda som kan upprätthålla Sharia – och till och
med är motståndare till julfirande och opera!
Det är, som sagt, vare sig konstigt eller förbjudet att religiösa extremister har galna åsikter. Men att stora breda ungdomsförbund gång på gång bereder plats för dessa extremister är ett problem.
Sveriges unga muslimer kan välja väg. Antingen fortsätter man på den inslagna vägen med extremism, antisemitism och hets mot homosexuella. Då bör följden bli att organisationen behandlas av det övriga samhället som en människofientlig sekt. Eller så bokar man av Quick, utreder sina ståndpunkter inom frågor som berör sexuellt likaberättigande, kvinnlig frigörelse och respekt för andra religioner, och förblir en demokratisk organisation med samhälleligt stöd. Det går inte att göra bägge.