Folkhälsoinstitutet förvånas av framgång

I min inkorg ligger ett märkligt pressmeddelande från Folkhälsoinstitutet. På ett sätt kan det nog sägas komma med goda nyheter. FHI meddelar att de nationella målen för att motverka alkoholskador till stor del uppnåtts. Detta enligt en utvärdering av handlingsplanen för att förebygga alkoholskador, som antogs av riksdagen 2006.

FHI konstaterar framgångarna med viss förvåning. Det har ju skett en del liberaliseringar på alkoholområdet och av pressmeddelandet att döma ser FHI varje framgång med handlingsplanen som ett oavsiktligt snubbelsteg framåt i hård motvind. Således konstaterar man förvånat att konsumtionen har minskat trots att tillgängligheten till ”alkohol och exponering för alkoholreklam har fortsatt att öka under den aktuella perioden”.

Över huvud taget finns det rätt många ”trots” i den här utvecklingskurvan, enligt institutet. FHI:s egen expert räknar upp fler:

– Fler serveringstillstånd, mer tillåtande attityder mot alkohol, fortsatt privatinförsel, internetförsäljning, mer sofistikerad marknadsföring särskilt mot unga; allt är faktorer som borde lett till ökad konsumtion, säger Sven Andréasson, expert vid Statens folkhälsoinstitut. Därför är det glädjande att se att trenden, kanske framför allt hos ungdomar, går mot en mer restriktiv hållning mot alkohol.

I ljuset av detta skulle kanske en nyfiken alkoholpolitiskt intresserad tänka att ”Oj! Receptet ångkokta förbud serverade med nyskördade restriktioner kanske inte är bästa sättet att motverka alkoholskador som vi har sagt och trott hela tiden.”

Men det gör inte FHI. Inte med en stavelse resonerar de i den riktningen. I stället förklarar man framgångarna med opinionsbildning samt ”förebyggande insatser och strukturerad samverkan”. Vore det inte för den lyckade opinionsbildningen hade alltså det ökade antalet serveringstillstånd och alkoholreklamen haft oss alla i ett järngrepp. Yeah right.

Andra hälften av pressmeddelandet gäller handlingsplanen mot narkotika. Här går det mesta åt fel håll, konstaterar FHI. Kurvorna för såväl brott som dödlighet pekar uppåt, men FHI berömmer likväl ”den restriktiva svenska narkotikapolitiken som förts sedan länge”. Enligt FHI har denna ”effektivt hållit nere narkotikabruk och skador”. Därutöver värjer man sig med ursäkten att dataunderlaget är osäkert och svårtolkat.

Pressmeddelandet avslutas med att FHI pekar ut några ”lärdomar inför framtiden”, bland annat behövs:

”större engagemang för tillsyn av alkohol bland både kommuner och länsstyrelser. Förnyade opinionsbildande insatser behövs på narkotikaområdet. Ytterligare åtgärder krävs för att begränsa ungdomars tillgång på alkohol och för att minska ungdomars exponering för marknadsföring av alkohol.”

Alltså. När det går framåt och bra på ett område är detta framgångar som sker trots att politiken i princip är helfel och motarbetar framgångarna. Men, mär det går bakåt och dåligt, ja då är politiken helt rätt och eventuella bakslag skylls snabbt och lätt på svårtolkade siffror.

FHI får ursäkta, men jag är inte impad. Vad är meningen med att utvärdera och samla in data om man ändå bara tänker använda dem för att dekorera åsikter som höggs in i stenen för länge sen? Det enda jag med säkerhet kan utläsa av det här pressmeddelandet är att FHI anser att det behövs mer resurser till statlig opinionsbildning. Och tänk, det hade jag faktiskt redan en smygande aning om att de tyckte!