UK goes Hipp Hipp – követt för invandrare

Läser på Telegraph.uk om en diskussion kring huruvida követt borde läras ut till invandrare som en form av integrationssatsning och blir lite trött. Var inte det här en Hipp hipp-sketch? Hur blev den verklighet? Hit har vi kommit. Duttar med småsaker, som vore de huvudsaken. En politik för integrationsfrämjande köbildning? När hamnade vi här? Hur gick det till?

Visst ligger det någonting i att såna här särskiljande drag mellan kulturer som hur man köar i olika länder kan skapa friktion om den ena kökulturen möter den andra. Men vad tror vi egentligen är höna och ägg?

Om det inte vore för att allt som har med integration och invandring att göra hade blivit så förbålt infekterat att våra munnar zippats ihop i väntan på ”regeringens” eller ”myndigheternas” insatser hade vi inte haft de här larviga detaljdiskussionerna hela tiden.

Det absolut enklaste sättet att lära sig sociala koder i ett land är att befinna sig ute i detta lands vardag, till exempel på dess arbetsmarknad. Man plockar upp ett och annat när man interagerar med andra och det räcker sannolikt med ett eller två ”Ställ dig i kön för fan!” för att man ska fatta baletten.

Men integration i form av vanligt liv har vi tydligen helt slutat överväga som lösning. I stället för vi – på allvar – diskussioner om att utbilda folk i kökunskap.

Själv tror jag inte att követt är integration. Követt kommer av integration.

Man får anta att HIpp hipp-lektionen måste omarbetas till brittiska förhållanden.