Bekymmersamt hjälpsamt USA

I P1 Morgon hör jag en diskussion som inte kan beskrivas på annat sätt än smärtsamt dum. Andreas Gustafsson, redaktionschef på vänstertidningen ETC, luftar kritik hämtad direkt från vänsterns autopilot. Han är nämligen bekymrad över det faktum att USA har skickat flera tusen soldater till Haiti för att hjälpa till med räddningsarbetet. USA:s historiska relation till Haiti är ju inte oproblematisk, menar han. Och då är det bekymmersamt att USA ”dominerar” hjälparbetet. Med sig i sin oro har han Frankrike och Hugo Chavez.

Motdebattören Mats Lundahl, professor och Haitiexpert, påpekar stillsamt att detta förvisso stämmer, men att Obama inte är Woodrow Wilson. Det har han ju med förlov sagt rätt i med tanke på att Wilson varit död i snart 100 år.

Men Gustafsson ger sig inte. Han anar dolda intressen. Vad dessa skulle vara övergår mitt förstånd. Obama och Hillary Clinton är nog inte ute efter att boosta slavhandeln. Och att de är på plats för att lägga vantarna Port au Princes tillgångar i form av krossat murbruk verkar inte heller sannolikt. Visst, man vill motverka en extrem flyktingsituation, men det vill troligtvis de presumtiva flyktingarna också. De flesta föredrar nog att slippa fly.

Allvarligt talat. Om något är bekymmersamt så är det vänsterns reflexmässiga misstänkliggörande av allt USA gör. FN:s organisation på plats i Haiti krossades liksom allt annat i jordbävningen. Det behövs en kraft på plats och den behövs just i detta nu.

Medan lidandet pågår oroar sig svensk vänster över vem som ”dominerar” hjälparbetet.