Johan Wennström
I tidskriften New York Review of Books har den brittiske historikern Timothy Garton Ash författat en utmärkt essä om kommunismens fall med utgångspunkt i nio nyutgivna böcker i ämnet.
I en tankeväckande passage skriver han att 1989, när murarna till sist rämnade överallt, förmodligen var det bästa året någonsin i Europa. Men på så sätt och vis, fortsätter han, var det ur ett historiskt perspektiv också det sista året som verkligen betydde någonting för vår del:
”I am tempted to speculate (…) that this may also have been the last occasion – at least for a very long time – when world history was made in Europe. Today, world history is being made elsewhere. There is now a Café Weltgeist at the Humboldt University, but the Weltgeist itself has moved on. Of Europe’s long, starring role on the world stage, future generations may yet say: nothing became her like the leaving of it”.
Läs hela saken här!
Öststatskommunismen och dess sammanbrott 1989 tar förresten också upp mycket utrymme i nya numret av tidskriften Axess. Bodil Zalensky delger oss sin dagbok från DDR. Jens-Christian Brandt ger dessutom inblick i ”den aparta biotopen” Västberlin och berättar om hur han låg hemma på soffan när historien ägde rum ute på gatorna.