Ledarbloggen

Claes Arvidsson

Claes Arvidsson

Ska Sverige ha en fungerande stridsledning eller ska försvaret i stället satsa på en gemensam lägescentral med oklar funktionalitet och kostnadsbild?

Buden är olika. Strilarna vill ha något som fungerar. Försvarsmaktsledningen kör GLC/NOC-spåret.

Försvarsminister Sten Tolgfors har valt att bli överkörd. På sin blogg skriver han:

”Regeringen har beslutat att i Försvarsmaktens regleringsbrev för 2009 förtydliga att beslut gällande inrättande av en gemensam lägescentral förutsätter regeringens medgivande. Det står nu: ’Investeringar eller utvecklingssatsningar syftande till inrättande av en gemensam lägescentral förutsätter regeringens medgivande.’ Denna förändring av regleringsbrevet är omedelbart gällande.”

Det låter ju utmärkt. Men, det finns ett men.

I stället för att ta ställning eller avvakta med att ta ställning låter Tolgfors nedläggningsprocessen fortsätta genom en konstlad uppdelning i steg 1 (nedläggning i försvarets regi) och steg 2 (regeringsbeslut om GLC/NOC).

FP:s försvarspolitiske talesman Allan Widman håller inte med om hanteringen av frågan om en gemensam lägescentral. På sin blogg skriver han:

”Någon skriver att det som för alla är bekant som steg ett och steg två inte har med vartannat att göra. De hänger uppenbarligen inte samman. Därför behöver steg ett inte underställas politiskt beslut, medan det omvända dock gäller steg två.”

Widman poängterar dessutom att det varken är Försvarsmakten (som är Försvarsmaktens de facto position) eller regeringen (som är Tolgfors politiska position) utan riksdagen som äger frågan om en genomgripande förändring av organisationen.

Och frågar Widman retoriskt, vad kan vara mer genomgripande än nedläggningen av stridsledningen i Hästveda.

Vad mer finns det att säga? För den som har läst FMV totala sågning av den gemensamma lägescentralen är det en gåta att Högkvarteret får trampa på i ullstrumporna.

Mer om FMV på ledarbloggen i helgen.

Arkiv

Fler bloggar