Put your money where your mouth is Hägglund

Det är som förra gången. Andemeningen, att sluta pekpinna folk, har Göran Hägglund helt rätt i. Det hade han i Almedalen och det har han på DN Debatt idag också. Men trots att attityden och denna andemening är tilltalande, så kan det inte räcka som budskap. Särskilt inte när man företräder ett parti som inte heller det är fritt från moraliserande pekpinnar.

Vad är verklighetens folk, frågar sig nu många irriterat. Och vad är det som ger Hägglund rätt att företräda dem?

Tja, ingenting kanske. Men alla har väl rätt att göra ett försök att pejla in dem. Och graden av irritation som han väcker i tyckarlagren säger oss ändå att han är något på spåren. Tyckarna, jag och många andra, tillhör nämligen inte verklighetens folk. Vi är snarare Hägglunds väg fram till dem. För verklighetens folk hann inte lusläsa DN Debatt i morse. Däremot kommer kulturelitens irritation över Hägglunds artikel i dag sippra fram till dem så småningom.

Men så länge Hägglunds andemening inte följs av mer av samma vara i praktisk politik är framgångsreceptet inte givet.