Sanna Rayman
För en liten stund sedan avslutade Katrine Kielos och jag Almedalsveckans andra och sista inspelning av Korseld. Gäst idag var gårdagens talare i Almedalen, Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. På dagens ledarsida ger jag hans tal (som finns att läsa här) goda recensioner. Det man möjligen kan säga är att det kanske hölls inför fel publik. Under politikerveckan frekventeras Gotland helt klart av en betydligt större mängd latteliberaler än eftermiddagskaffekonservativa.
Gårdagens tal var otvivelaktigt ett tal med starkt konservativt fokus. Ändå envisades Hägglund vid intervjun i dag med att besvara min fråga om huruvida han nu slutgiltligen var ute ur den konservativa garderoben med ett undflyende svar. Ni vet, han vill inte kalla det konservativt, han säger att KD är ”värdeorienterat” och så vidare…
Men strunt samma. Det spelar ingen roll vad KD använder för benämning. I gårdagens tal fick vi otvivelaktigt prov på såväl värdekonservatism som kulturkonservatism. Kryddad med Hägglundsk humor och ovanligt mycket raljans. Ungefär så här:
”Men inte heller när jag vänder örat mot vänster hör jag mycket annat än svårartade performance-vrål och kultursidornas idisslande av dekonstruktionen av könet, upplösningen av kategorierna, nedmonteringen av jaget och annat hyllande av sådant som i deras avskydda USA allmänt brukar gå under benämningen bullshit.”
Under intervjun blev det förresten knepigt för Hägglund som inte kunde svara när Katrine undrade om han egentligen visste vad ”dekonstruktion” innebär. Inte för att djupgående kunskaper om Derridas påhitt tillhör min kravspecifikation för ministrar direkt, men vill man kalla saker för bullshit är det alltid smart att veta något om dem.
Därmed inte sagt att han inte har rätt. Det är bullshit. Kvasiintellektuella posörers motsvarighet till hjärngymperier typ sudoku.
Nåväl. Utöver det hann vi prata finanskris, förbudsiver kulturdebatt, privat vård och sekularisering. Bland annat. Kika in på SvD.se i eftermiddag!