Om batongliberaler och batongföräldrar

Robert Noord är en socialdemokrat vars namn jag lagt på minnet sedan han påtalade att socialdemokratins strid mot betyg var som Don Quijotes strid mot väderkvarnarna på DN Debatt för några år sedan. Således förvånade det mig föga att han också, utan obligatorisk kverulerande oppositionsbrasklapp, välkomnade helgens debattartikel från Nyamko Sabuni och Jan Björklund gällande undervisning i livsnödvändigheter som sex och simning i skolan.

Men alla inom det rödgröna sjoket är inte lika benägna att släppa kverulansen. En del bara måste vara emot – kosta vad det kosta vill. Populistiskt, menar V och MP och får även medhåll här och var bland exempelvis borgerliga bloggare.

Det finns lite olika traditioner när det kommer till borgerlig motvilja mot FP-utspel på integrationsområdet. En bygger på motvilja mot batongliberala förslag som misstänks ha andra motiv, till exempel att flörta med Sverigedemokraternas väljare. Liberala Bloggen Bent reagerar ungefär så och frågar sig varför FP alltid vill reglera muslimer, en fråga som vi ska återkomma till strax.

Samme bloggare lyfter även konsekvensdimensionen. Det vill säga inkonsekvensen i att vi tillåter till exempel skolavslutning i kristna kyrkor samtidigt som vi diskuterar eller rentav förbjuder andra religiöst betingade sedvänjor?

Tja. Kanske för att det inte är så rysligt förtryckande för någon att sitta i en lövad kyrka? Kom igen nu! Kan vi ha lite perspektiv här? Är det inte lite, bara lite, skillnad på att berövas delar av skolundervisningen eller att sitta i en lövad kyrka och sjunga om sommaren?

Dessutom – och detta är den viktigare invändningen. Den som har följt och intresserat sig för debatten kring hedersförtryck torde vid det här laget vara väl medveten om att hederskulturen inte har specifikt med religion att göra. Det finns gott om hederstraditioner bland kristna i norra Afrika, till exempel. Faktum är att de i de båda ministrarnas debattartikel pekas ingen särskild religion ut över huvud taget. Det är hedersförtryck och/eller annan överdriven stränghet gentemot barn som ska stävjas med den nya inriktningen.

Det finns även andra borgerliga invändningar. På den konservativa bloggen Tradition och fason raljerar man över den påtvingade lössläppthet som sexualundervisning kan innebära. Simningen berörs inte alls. Förmodligen värnar inte Tradition och fason om föräldrarnas inflytande över simkunskaperna med samma hetta.

Okej. Jag ska inte vara sarkastisk. Visst får man raljera. Visst får man tycka att det är onödigt, för tidigt eller rentav syndigt om kondomer träs över bananer på skoltid. Men det är inte poängen. Poängen är att en läroplan är en läroplan. Det vore mer konsekvent om Tradition och fason argumenterade emot hela läroplanen i så fall. För jag antar att man inte vill tillåta att föräldrar med antipatier mot matematik håller sina barn hemma från dessa lektioner?

Föräldrar kan även i fortsättningen ha inflytande över sina barn. När de har haft sexualkunskap i skolan kan föräldern till exempel fråga om hur det var och komma med egna synpunkter. Men det kanske blir för jobbigt? Var det inflytande enbart i form av hårda regler som önskades? Så kallat batongföräldraskap. Eller, som jag brukar kalla det, lättja.