Barack Obamas dollargrin

Hardtop och
stjärtfena är exempel på innovationer som kan få pojkhjärtat att klappa lite
extra. Cadillac var inte bara den ultimata symbolen för lyx utan också för den
amerikanska drömmen – när den var som störst. Numera är det en annan lysande
idé signerade General Motors som bäst symboliserar företaget: deras ingenjörer
uppfann den första mekaniska hjärtlungmaskinen.

Fram till för
något år sedan kunde GM skryta med att vara världens största biltillverkare,
men nu handlar rubrikerna om världens största industriföretagskonkurs.

GM klarade inte
av att hålla sig vid liv på egen hand. Trots nödlån på 20 miljarder dollar från
den amerikanska staten tvingades GM att begära konkursskydd. I samband med
rekonstruktionen har president Barack Obama utlovat att skjuta till ytterligare
30 miljarder dollar. För det beloppet får de amerikanska skattebetalarna det
tvivelaktiga nöjet att bli huvudägare i det nya GM.

Konkursskyddsprocessen
varar i två-tre månader och sedan ska företaget stå på egna ben. Det är
självklart att Vita huset vill sälja av innehavet så fort som möjligt, men det
saknas en exitstrategi. Politiken bottnar snarare i ”hopp” än i en säker
strategi för framgångsrik ”förändring”. Vad ska Barack Obama göra om
förlusttrenden inte bryts? Vad blir beskedet till andra företag som ställer sig
i kön?

Tänk
Afghanistan och tanken går till rena öknen. Liksom i Afghanistan handlar det om
en komplex verklighet fylld av ”fiender” och tvekande ”vänner”. Om det
fortsätter kärva för GM, och presidenten inte hittar en väg ut lär dessutom
republikanerna kunna roa sig med att skjuta på sittande fågel.

Obama har
beskrivit det väntar som tufft men rättvist, och i syfte att göra det möjligt
för företagsikonen att komma tillbaka. För att komma på fötter ska GM rensa i
märkesfloran, stänga anläggningar och minska personalen. Samtidigt plattas
skuldberget till i rekonstruktionen, men om inte heller det nya GM förmår sälja
bilar med förtjänst är man snart där igen. Så enkelt är det. Och svårt

Visserligen ska
man inte underskatta den amerikanska företagarkulturens potential för
underverk, men sett i perspektiv av hur GM har misskötts ser det inte särkilt
ljust ut. Förra årets förlust summerade till ohyggliga 30 miljarder dollar.
Saken underlättas inte av att de nya ägarna kan tänkas dra åt olika håll. I det
nya bolaget kommer staten att äga 60 procent med bilarbetarfacket, kanadensiska
staten samt fordringsägare som partner.

Ingen hade nog
räknat med att Obamas valvinnande slogan ”Yes, we can” också skulle
inkludera ett förstatligande av ett industriföretag. Presidenten vill väl, men
han vill väl mycket.

Det som på kort
sikt kan framstå som ett visserligen kontroversiellt men ändå nödvändigt
beslut, kan sluta med ett riktigt dollargrin.