För fet för en frukt

Många har redan fnissat över helgens debattartikel, som larmar om den fetmaframkallande frukten. Och nog är det värt ett fniss – och även en del kritik, som kommit in till SvD både från Livsmedelsverket och från läsarna. Annat läsvärt på området finns på Second Opinion.

Problemet med den första larmartikeln är att den anlägger ett snävt perspektiv. Det är klart att fruktos kan skapa fetma, men som alltid handlar det om i vilka mängder, hur ofta och i kombination med vilken sorts liv man för i övrigt. Dessutom – och det här är viktigt – innehåller den söta bananen eller det söta äpplet lite annat också. Vitaminer och fibrer och andra goda ting, som det onekligen finns lite mindre av i en påse Gott&Blandat..

Men i så många led tänks det sällan när det är dags för larmdebatt. Vilket lämnar oss med den smygande känslan av att precis allting är farligt. Den känslan är i och för sig korrekt – ät en enda sak i resten av ditt liv och det lär bli kort och näringsfattigt.

Nej. Man får väl suckande konstatera, ungefär som Den hälsosamme ekonomisten gör, att snart är det väl den varierade kosten som utnämns till de senaste rönens mest livsfarliga vana.

Då får man ju i sig allt möjligt skräp, liksom…