Per Gudmundson
– Det handlar om tre F, säger Margot vant. Hon tycks ha
fått frågan förut.
Som EU-kommissionär under tio års tid har hon ju sett
ordförandeskapen komma och gå. Nu är det snart Sveriges tur. Vad ska Sverige
uppnå för att ordförandeskapet ska anses som lyckat ur kommissionens synvinkel?
Och vad ska man undvika?
Rent allmänt, berättar Wallström, anses små länder bättre
som ordförandeland än stora. Och Sverige har dessutom ett gott rykte, något
ministrarna i Reinfeldts regering levt upp till i kontakten med de europeiska
kollegorna där de är omtyckta. Men Sverige hamnar ändå i något av en svår sits,
då Sverige tar över ordföranderollen efter Tjeckien, som slutför sin period
utan fungerande regering!
Men bortsett det finns alltså tre generella klokskaper. Tre
F.
F som i framförhållning är det första. Ordförandelandet
måste vara väl strukturerat och ha god kännedom långt i förväg om vad som komma
ska. Beslut fattade tidigt i processen avgör den framtida utvecklingen.
Sedan kommer F som i fokusering. Det är bättre att driva en
eller ett par frågor ordentligt än att försöka göra allt.
Men när Wallström kommer till det tredje exemplet kommer hon
av sig. Ett tredje F som ordförandelandet måste hantera… Vad var det nu?
En journalistkollega sufflerar.
– Frankrike?