ABF + Nordkorea = Sant

Så var det då dags igen. I morgon lördag står Stockholms
ABF, Arbetarrörelsens bildningsförbund, åter värd för ett evenemang ägnat att
hylla världens mest slutna kommunistdiktatur Nordkorea.

Svensk-koreanska föreningen ska avge ”Rapport från
Nordkorea”, genom att låta Torbjörn Björkman, journalist på Kommunistiska
partiets tidning Proletären, ”just hemkommen från resa i Demokratiska
Folkrepubliken Korea”, hålla föredrag med bildvisning.

Den arrangerande Svensk-koreanska föreningen är som bekant
en stödförening för Nordkoreas kommunistdiktatur, och den som söker bevis på
föreningens totala verklighetsförnekelse och sektmentalitet kan med fördel söka
sig till föreningens webbsida, där särskilt avdelningen för fråga-svar ger inblick.

”Fråga: Är Nordkorea en diktatur?”

”Nej, DFRK är en konstitutionell flerpartidemokrati som
garanterar yttrande- och
församlingsfrihet för alla medborgare.”

”Fråga: Är Nordkorea ett av världens fattigaste länder?”

”Till skillnad från många kapitalistiska länder saknar DFRK
bostadslöshet, arbetslöshet, prostitution och svält.”

Torbjörn Björkman kommer att leverera en pålitligt positiv
bild av Nordkoreas förtrycksapparat. Om detta råder inga oklarheter. Som
journalist har han tidigare hyllat Zimbabwes diktator Robert Mugabe och hans
katastrofala svältpolitik.

”De borgerliga ser bara ett privat projekt. Sådan propaganda
har vi hört vid varje parlamentariskt val i Zimbabwe efter de första
jordreformslagarna 1998. Vi kommunister ser dock en pågående nationalistisk
revolution.”

Björkman har även skildrat Kubas kommunistiska diktatur.

”Kuba är inte bara ett exempel för världens fattiga, utan
för världen alla folk. På många sätt, som en motbild till USA, formas vår bild
av Kuba; ett land som inspirerar världens fattiga, ett socialistiskt exempel
som exporterar läkare och råttgift åt världens fattiga, med ambitioner för
jämlik utbildning och rättvisa, nationellt och globalt. Det är nästan för
mycket av det goda, men för våra drömmar och visioner finns inga gränser.”

Det är talande att ABF stödjer detta. Tyvärr är det inte
första gången. Även förra året vid denna tid (kan det ha samband med ”solens
dag”, dvs evighetspresidenten Kim Il Sungs födelsedag?) hölls en manifestation,
då med officiella representanter för diktaturen.

Arrangemanget är ett tecken på att ABF vägrar att ta till
sig av den kritik som framförts gång på gång (exempelvis i Magasinet Neo). För ABF är kommunistdiktaturernas stödtrupper naturliga delar av
arbetarrörelsen, och inte dess fiender. För ABF är propaganda för
utsvältningspolitik inget problem, utan en tillgång.

Som försvar brukar ABF anföra att man hellre vill inkludera
än exkludera.

Det är ett ohållbart resonemang. Nykterhetsrörelsen skulle,
exempelvis, inte bjuda renlevnadsivrarna i den nazistiska Svenska
motståndsrörelsen på lokalhyran.

Det statliga ekonomiska stödet (närmare en halv miljard om
året) till ABF borde ifrågasättas så länge de samarbetar med odemokratiska
krafter.