Maria Abrahamsson
En optimistisk diskussion pågår i bloggosfären om möjligheten att få trafikdatalagringsdirektivet underkänt i Europadomstolen. Detta efter att en tysk domstol har slagit fast att direktivet strider mot Europakonventionen. Om det hade varit så väl, måste jag tyvärr inflika. För trist nog har EG-domstolen i Luxemburg nyligen (10/2) dömt till EU:s fördel (Dom C-301/06) i en tvist där Irland ville få det integritetskränkande direktivet ogiltigförklarat.
En anledning till bloggarnas optimism är att EG-domstolen bara gjorde en formell prövning av direktivet. Domstolen tog inte ställning till om direktivet kränker den personliga integriteten på ett oproportionerligt sätt. Det tänker man sig nu att Europadomstolen i stället ska göra.
Men sanningen är att Europadomstolen i Strasbourg alltid har varit mycket försiktig med att sätta sig till doms över beslut som EU:s institutioner har fattat, särskilt som Europeiska unionen inte ens är ansluten till Europakonventionen (ett gammalt krav som Sverige har drivit). Därmed är det bara för Sverige att lydigt införliva direktivet med svensk rätt.
Ja, det är dystert. Men man får vara glad att Moderaterna i alla fall verkar ha lärt något av FRA-debaclet. I likhet med allianskompisarna i regeringen har M stannat för att känsliga uppgifter om medborgares telefon-, e-post och sms (vem som har kontaktat vem och när) max ska få lagras hos operatörerna i sex månader. Inte i ett (1) år, som var partiets tidigare bud. Polisen kommer med andra ord att få ligga i för att hinna få ut dessa uppgifter i tid, och det är en tröst, om än klen.