REPLIK från S i landstinget om Vårdval Stockholm

SvD erkänner på ledarplats (27/2) att Vårdval Stockholm inte är färdigt. Och visst är det riktigt att modellen inte fungerar så bra. Den slår ut undersköterskor och sjuksköterskor och premierar väldigt korta läkarbesök. Farhågan om att Vårdval Stockholms konstruktion missgynnar socioekonomiskt svagare områden har också besannats.

Emellertid har ledarredaktionen inte helt förstått hur Vårdval Stockholm slår, utan skriver att ”exemplet vårdcentralen i Rinkeby har valsat runt, men aldrig ackompanjerats av informationen att det i närområdet har öppnat nya centraler som tagit över en hel del patienter.”

Men Rinkeby vårdcentral har inte tappat patienter – bara pengar. Rinkeby vårdcentral har nära 12 000 listade patienter att ta hand om idag. Det hade man också före vårdvalet. Det är alltså inte Rinkebyborna som har svikit, det är landstingets ersättningssystem.

Tidningen hävdar vidare att det är lögn att socialdemokraterna i Stockholm hela tiden varit positiva till någon form av vårdvals- eller valfrihetssystemen. Påståendet stämmer inte. Vi rekommenderar ledarredaktionen att gå till protokollen i landstingsfullmäktige eller ta del av alla de debattartiklar och uttalanden som vi gjort i nära tre års tid. Vårdval är en positiv idé och något som socialdemokraterna bejakar.

På flera håll i landet ser vi hur väldigt bra modeller utvecklas, inte minst i Skåne där en bred majoritet över blockgränserna tillsammans utformat en riktigt bra modell. Ledarredaktionen borde uppmana Filippa Reinfeldt att komma överens med oss socialdemokrater om en modell som mer liknar den skånska.

Ingela Nylund Watz och Dag Larsson

Oppositionslandstingsråd (S)

SVAR DIREKT

Det är inte bara vi, utan även Landstingsalliansen som ”erkänner” att Vårdval Stockholm inte är färdigt. Däremot har vare sig SvD:s ledarsida, Alliansstyret i landstinget eller för den delen patienterna hävdat att modellen ”inte fungerar så bra”. Tvärtom. Ser man till de helt färska siffrorna från patientnämnden kan man konstatera att antalet klagomål på primärvården – och i synnerhet dess tillgänglighet – har minskat kraftigt.

Det Nylund Watz och Larsson skriver i sin replik är inget nytt, det stod även i rapporten, som vi som bekant har läst. Därmed är vi också väl medvetna om att S rapport (med underbyggnad av endast en tredjedel av länets vårdcentraler) driver tesen att socioekonomiskt svaga områden är illa drabbade av vårdvalet.

Men saken är den att det inte är samma sak att vara listad på en vårdcentral som att faktiskt gå dit. Man kan besöka andra vårdcentraler även utan att vara listad på dem.

En viktig poäng med införandet av vårdval, och andra kundval, är att verksamheterna får ansvar för både kostnader och intäkter.

Det är helt riktigt att Rinkeby och alla andra vårdcentraler i och med ersättningssystemet får en lägre fast ersättning och en något högre rörlig sådan. Men detta är ju hela poängen, att öka vårdcentralernas incitament att förbättra tillgängligheten!

Rinkeby VC har dessvärre inte ökat sin tillgänglighet och sina patientbesök. Jämfört med hur andra vårdcentraler i motsvarande socioekonomiska områden har ökat sina besök ser det ut så här under 2008:

Rinkeby VC + 0.2%

Fittja VC +34%

Tensta VC +14.8%

Vårby VC + 21.9%

Alby VC +19.5%

Hallunda +24.5%

(Den genomsnittliga ökningen av läkarbesök på vådcentraler i länet var +12% under år 2008.)

Med andra ord. Rinkeby VC må ha lika många listade patienter på papperet, men det säger föga om huruvida de har förbättrat tillgängligheten för dem. Det faktum att de inte har förbättrat sin tillgänglighet korrelerar därtill väl med omständigheten att det finns nya och/eller mer framgångsrika vårdcentraler i närområdet, tex i Kista, i Akalla/Husby samt även en nyöppnad i Rinkeby som konkurrerar om personerna som är listade på Rinkeby VC.

Det är förstås mycket glädjande att S säger sig förespråka valfrihet. Dock förtas detta ställningstagande något av att man kramar en fast ersättning bara för sakens skull, när patienterna nu kan välja att flytta pengarna till den mottagning de faktiskt tycker fungerar bra? Utgångspunkten i den offentliga vårdpolitiken måste ju ändå vara att förbättra produktiviteten och tillgängligheten för skattebetalarnas/vårdtagarnas skull?

Slutligen, lite grafik som inte heller den stöder S poäng om sambandet mellan produktivitet och socioekonomisk tyngd i vårdcentralernas områden.

Bild 1 (nedan) visar den gamla modellen, dvs ersättningen som utgick under 2006, sorterat efter områdets socioekonomiska tyngd. Ersättningen per listad patient varierade från under 1000 kr till över 2000 kr. Som synes var det socioekonomiska tillägget en mycket liten del av den totala ersättningen.

Bild 2 visar vårdcentralernas produktivitet sorterat efter områdets socioekonomiska tyngd. Som ni ser spretar det betänkligt. Sambandet mellan produktivitet och socioekonomisk tyngd är minst sagt svagt. Snarare ser man att över hela länet, oberoende av område, fanns det mer och mindre produktiva vårdcentraler. Nu kan patienterna välja bort de senare.

Och då har vi inte ens nämnt det faktum att S konsekvent låtsas som om människor är orörliga och med nödvändighet går till vårdcentralen närmast hemmet i stället för den i närheten av jobbet eller liknande.