Obama leker ryska posten

Det finns stora förhoppningar på att relationerna mellan USA och EU ska ta ett glädjeskutt med Barack Obama i Vita huset. Frågan nu är snarare om Obama dissar Europa i ett större realpolitiskt spel.

Det ryska tandemparet Medvedev/Putin gillar inte missilförsvaret som de uppfattar som riktat mot Ryssland och inte – som var president Bushs motivering – som skydd mot kärnvapenbestyckade iranska långdistansrobotar.

New York Times rapporterar nu att Barack Obama gör helt om i fråga om missilsköldsförsvaret i Europa. I ett hemligt brev som överlämnats till president Dmitrij Medvedev erbjuder Obama kohandel. I utbyte mot att USA inte går vidare med missilförsvaret ska Ryssland jobba för att Iran inte skaffar sig kärnvapen (vilket USA redan anser att Iran har tillräckligt mycket anrikat uran för att klara av).

Och det är klart att världen skulle bli mer avspänd om det iranska kärnvapenhotet vore undanröjt. Men det finns åtminstone två problem.

Dels får Ryssland sägas vara en mycket osäker partner; i själva verket bidrar ju Ryssland till den nukleära utvecklingen i Iran.

Dels är det ju inte alls säkert att det arbetet blir framgångsrikt, utan att det i stället blir så att Iran skaffar sig bomben. Det blir i sådana fall inte bara ett problem för Israel (existentiellt hot), utan också för ett sköldlöst Europa (politisk utpressning).

Om president Obama lägger missilförsvaret i malpåse blir läget omedelbart akut för mottagarländerna Tjeckien och framför allt för Polen. Rädslan där gäller inte att få rysk post, utan att hamna i ett sämre strategiskt läge när det gäller såväl försvar i mer traditionell mening, som energisäkerhet.

Om Barack Obama inte ska svika allierade i Centraleuropa måste malpåsen kompletteras amerikansk närvaro i någon form. Budskapet till Kreml måste vara glasklart – annars kommer Obamas Rysslandspolitik att öka osäkerheten i bara i Polen och Tjeckien utan i hela Europa.