Förtroendehaveri för Sahlin

Folks förtroende för Fredrik Reinfeldt är dubbelt så stort som förtroendet för Mona Sahlin, visar en ny opinionsmätning, gjord av Sifo för Westander PR.

”Mer än varannan svensk, 55 procent, känner störst
förtroende för Fredrik Reinfeldt som statsminister. Knappt hälften så
många, 27 procent, känner störst förtroende för Mona Sahlin, medan 17
procent är tveksamma eller inte vet.”

Mätningen visar att förtroendet för Reinfeldt i princip står orubbat sedan i höstas, medan Mona Sahlin tappat – i november nådde hon 33 procent men har nu backat med 6 procentenheter. Också bland de egna har Sahlin svårt att vinna sympatier: 23 procent av vänsterväljarna känner störst förtroende för Fredrik Reinfeldt, men bara 2 procent av högerväljarna har störst förtroende för Mona Sahlin.

Reklambranschtidningen Resumé konstaterar att ”Sahlin endast är populärare hos arbetslösa och hos LO-anslutna”, men kopplar opinionsutslaget till mer eller mindre lyckade kommunikationsstrategier hos partierna. Men sanningen ligger nog någon helt annanstans, närmare bestämt i faktisk politik och i faktiskt ledarskap.

Fredrik Reinfeldt har under finanskrisen visat gott ledarskap. Mona Sahlin har mest sysslat med ränksmiderier för att få sin rödgröna röra i presentabelt skick. Alliansens energipolitiska uppgörelse har visat på en större förmåga att fatta beslut än någon ens väntat sig, vilket Fredrik Reinfeldt tjänar stort på, medan Mona Sahlin inte ens har hela sin partistyrelse med sig i energifrågan (en majoritet av S-väljarna föredrar Alliansen i energifrågan, visar DN/Synovate idag).

De senaste månaderna, då Sahlin ställts inför verklighetens svåra prövningar, har helt enkelt inneburit ett förtroendehaveri för Sahlin. Hon kan inte ena sitt parti, och hon kan inte vinna väljarnas förtroende för sin politik i avgörande frågor. Samtidigt har Alliansregeringens ministrar vuxit in i sina roller på ett betryggande sätt.

Även i väljarkåren ställs nu på allvar den fråga som dryftats inom socialdemokratin ända sedan Mona Sahlin fördes på tal som ledare: är hon verkligen rätt person? Och den frågan handlar inte om kommunikation. Den handlar om kompetens.