Valet mellan parti och energi

Det har varit en förtvivlans helg för industriförbunden inom LO. Först ger KD-ledaren Göran Hägglund besked om att hans parti kan tänka sig att de nuvarande kärnkraftsreaktorerna ersätts med nya i takt med att de tjänar ut. Sedan kommer positiva reaktioner från Centerpartiet. Och sedan talar Mona Sahlin om att Socialdemokraterna och Miljöpartiet hör ihop och att kärnkraften ska bort.

Det är inte lätt att se de rationella skälen till KD-förslagets maxgräns på tio reaktorer, men politiskt öppnar det för en kompromiss som även Centerpartiet tycks kunna acceptera. I så fall kan Energi- och klimatpropositionen, som ska presenteras i mars, bli ett stort fall framåt för de borgerliga.

Då står plötsligt valet mellan en regering, som har en politik som garanterar långsiktig elförsörjning, mot en opposition, vars energipolitik består av lika delar ideologiska besvärjelser och fromma förhoppningar. Det kommer förstås inte att rucka på IF Metalls partipolitiska lojaliteter, men vart går de IF Metallmedlemmar som bryr sig om sina jobb och sin framtid? Man förstår dysterheten hos e S-kommunalråd från orter med elintersiv energi, som skriver i dagens Expressen.