Att rita hakkors verkar obehagligt oproblematiskt för många

Som ledarsidans Per Gudmundson beskriver i dag medför situationen i Mellanöstern plötsligt att allsköns antisemitiska uttryck och stödjande av terrorgrupper blir märkligt och obehagligt oproblematiskt för många. Och det viftas inte bara med Hizbollahflaggor och ritas hakkors. Buden om angrepp och attentat mot judar i Europa blir allt fler. I morse utsattes ett judiskt kapell för ett brandattentat – och det var inte det första försöket.

Det är en händelse som ser ut som en tanke när jag i mitt rss-flöde från gatukonstsajten Wooster Collective hittar en postning om konstnären Shimon Attie, som haft som specialitet att väcka liv i historien och placera den ute i vår samtid.

Jag tänker att nu mer än någonsin är Europa i behov av hans projektioner av vår historia. Som till exempel när han lät husen i de judiska kvarteren i Berlin pre-förintelsen återgå till hur de en gång sett ut och lät människorna som då bott där plötsligt vandra längs gatorna igen.

Just nu verkar väldigt många människor ha glömt allting som hänt. Annars hade de väl inte så bekymmerslöst ritat hakkors?