Ledarbloggen
Per Gudmundson
Per Gudmundson
Det finns en djup klyfta i vänsterblocket, och Cicciolina, den italienska porrstjärnan som blev parlamentariker, är politikern som åskådliggör den bäst.
Ilona Staller föddes 1951 i Ungern men flyttade i samband med giftermålet till Italien, där hon varit aktiv sedan dess. Under första halvan av sjuttiotalet blev hon berömd för sin medverkan i radioshowen Voulez-vous coucher avec moi?, vari hon utvecklade sin persona Cicciolina. Hon spelade in film och gjorde tv (hennes bröst ska ha varit de första att visas i italiensk tv) men drogs även mot politiken.
Cicciolina var med 1979 och grundade Lista del Sole, som sägs vara Italiens första miljöparti. Men det var först när hon gick med i Partito Radicale som det lossnade. Det radikala partiet saknar svensk motsvarighet, men skulle kunna beskrivas som en frihetlig internationalistisk vänster liggande kanske någonstans mellan miljöpartiet och tidningen Arbetaren. Cicciolina kampanjade mot kärnkraft, mot NATO och för sexuell frigörelse. 1987 röstades Cicciolina in i det italienska parlamentet, till hela världens förundran.
1988 besökte hon Sveriges Television, som vid tiden hade en fredagsunderhållning med sextema som hette Fräcka fredag. Programmet leddes av Malena Ivarsson, som intervjuade Cicciolina om främst sexualpolitik. Det snäva ämnesvalet till trots är det ganska lätt att se att Cicciolina representerar en ganska naiv och lättsinnig syn på dagspolitikens frågor – en tro att allt löser sig bara vi kramas.
Och det är någonstans där klyftan syns. I inslaget frågar reportern Annika Dopping svenska politiker om deras syn på Cicciolina. Socialdemokraten Maj-Britt Theorin ler överslätande och säger att ”man kan ju inte bli förargad”. Intressantast är svaret från Bo Hammar, vänsterpartiet kommunisterna, om vad Cicciolina representerar: ”Detta enormt märkliga parti som Radikalpartiet är, och som har ställt till väldigt mycket kaos i italiensk politik, inte minst i den italienska vänstern. För att jag tycker att det är inget seriöst parti. Det är ett parti som skadar den riktiga starka italienska vänstern”.
Resonemanget är draget till sin spets, naturligtvis, men det är den Cicciolina-aktiga lättsinnigheten i den frihetliga vänstern och i miljörörelsen som traditionella vänsterpartister och betongsossar inte klarar av. Och det var därför det blev ramaskri ifrån nästan hela arbetarrörelsen när Mona Sahlin försökte sig på fördjupat samarbete med enbart miljöpartiet.
Hur som helst. Cicciolina fick bara en mandatperiod i det italienska parlamentet. 1991 lanserade hon, med en annan porrskådis, det parodiska Partito dell’Amore (utan större framgång), och hennes senare kandidaturer har alla misslyckats. Stor berömmelse vann hon dock för sitt korta äktenskap med den amerikanske kitsch-konstnären Jeff Koons.
Cicciolina i Fräcka fredag får plats 2 i Ledarbloggens lista över Youtubiana – en guidad vandring i den miljö där politiken är som roligast idag. Övriga klipp ligger här.