Åter dags för ideologisk freakshow

I morgon lördag är det åter dags för det årliga evenemanget Socialistiskt Forum på ABF i Stockholm. Bakom arrangemanget står ABF och LO, och syftet är att ge plats ”för både pragmatism och omvälvande visioner”.

Lika omvälvande visioner som förra året erbjuder dock inte denna upplaga av Socialistiskt forum. Då var det ju 90-årsminnet av den ryska revolutionen som firades, vilket gav tillfälle bland annat till en ”stadsvandring i Lenins fotspår”. ABF fick därefter rikligt med kritik för att man inte hållit rent på vänsterkanten, vilket minst sagt är en underdrift (Magasinet Neo 1/2008). I år saknas såväl Arbetarmakt som Revolutionär Kommunistisk Ungdom i programmet, så kanske gav kritiken effekt. Även en pålitligt totalitär röst som Tidningen Proletären tycks ha mjukats upp, och återfinns i år enbart med programpunkten ”Sven Wollter läser”.

Kanske har man haft utrensningar. Ett visst mått av Stalinromantik återfinns nämligen i programpunkten ”Revolution, kärlek, diplomati”, där Aleksandra Kollontaj, Stalins sändebud i Stockholm, ska hyllas som ”inspiratör”.

ABF:s nya programansvariga Moa Elf Karlén har dock inte låtit ishackan arbeta fullt ut. Veckotidningen Internationalen håller i år seminarium med två av det trotskistiska Socialistiska Partiets åldermän om förutsättningarna för ”ett nytt antikapitalistiskt parti”.

En del är som vanligt. Även i år finns Svensk-Kubanska Föreningen representerad, exempelvis. Föreningens mångåriga trotjänare Eva Björklund, som också sitter i vänsterpartiets styrelse, kommer att ge sin syn på diktaturen, som enligt programmet ”tagit sig ur den ekonomiska krisen” men vars ”förändringar” som ”var på gång” hindrats av naturkatastrofer. Det är uppenbart att Kuba alltid kommer att ha en särskild plats i socialisternas hjärta, oavsett vilken bortförklaring som gäller för dagen.

Mindre väntad är programpunkten ”Bilden av Zimbabwe”. Robert Mugabes vanstyre är ju snudd på oomtvistat katastrofalt, men för arrangörerna FiB Kulturfront och Clarté tycks detta vara ett tecken på en snedvridning av ”mediebilden”.

Klimatet har givit upphov till nytänkande inom extremvänstern, varför Socialistiskt forum i år ger plats åt en mikroskopisk rörelse där miljöaktivister och anarkister samlats under rubriken Demokratiskt Alternativ. Det är, precis som det låter, ett alternativ till demokrati.

Klimatet påverkar också Socialdemokratiska studentförbundet. Stundtals har s-studenter varit en sansad röst i socialdemokratin, men på senare tid har man girat kraftigt åt vänster. På Socialistiskt forum håller förbundet ett seminarium under rubriken ”Byta klimat eller ekonomiskt system?”, där det utannonserade panelinnehållet verkar antyda att det av s-studenterna emotsedda ekonomiska systemet ligger någonstans mellan syndikalism, miljöaktivism och kommunism.

Kanske ska man inte förvånas. En av tankarna med Socialistiskt Forum tycks ju vara att ge odemokratiska rörelser påverkansvägar in i de socialdemokratiska. Man får hoppas att goda demokrater som Jan Eliasson, Bengt Göransson, Göran Greider, Katrine Kielos, Olle Sahlström och Margareta Israelsson, som alla deltar till synes obekymrade av det tvivelaktiga sällskapet, står pall.