Vad FRA gör är alltid rätt?

Att FRA-chefen Ingvar Åkesson har stor tilltro till sin egen organisation må vara bra, men hans uttalanden i helgen om att tillståndsgivningen för signalspaning ska kunna ske i efterhand eller ibland på förhand, trots att man inte har alla detaljer klara, var inte särskilt förtroendeingivande.

Skapar vi en lag som kräver godkännande och tillstånd så är det detta som ska gälla, inte ett ad hoc-förfarande enligt antagandet Vad FRA gör är alltid rätt.

För övrigt kan man notera att Ekot i sin artikel åter kallar tillståndsgivande instansen för ”domstolsliknande nämnd”. Är detta bara en begreppsförvirring eller har något hänt med en av de 15 punkter som presenterades i överenskommelsen den 25 september? En av dessa punkter innebar just att tillståndsgivningen skulle ske i en domstol, inte i en ”domstolsliknande” nämnd?

Arbetet med de 15 punkterna drar ut på tiden. Redan detta är ett problem, men ett långt större problem är om punkterna – när de äntligen presenteras – visar sig vara något helt annat än vad de verkade vara i september. Med tanke på hur frågan hittills hanterats är det svårt att inte känna sig orolig.