Ledarbloggen

Sanna Rayman

Sanna Rayman

Jo. Kd kan mycket väl komma att tvingas acceptera en könsneutral äktenskapslagstiftning. Ingen begär av dem att de ska vara glada över detta, men är enigheten i en fråga så överväldigande och därtill blocköverskridande stor så finns det inte mycket annat att göra än att acceptera. Man får gärna muttra över det, ja rentav svära över saken om så önskas. Men den här saken kommer kd inte ta sig ur.

Det är heller inte alla kristdemokrater som tycker att det är hela världen om vi får en könsneutral äktenskapslagstiftning. Jag fick alldeles nyligen ett mail från en kristdemokrat som mest ville ”få bort den här relativt oviktiga frågan från agendan så fort som möjligt”. Det finns säkert fler som resonerar som han.

Ekot berättar idag att den lag som justitiedepartementet slipar på går ut på att lagen blir könsneutral, men att ”enskilda präster får rätt att säga nej till att viga homosexuella”.

Rätten för varje enskild präst att kunna säga nej är viktig. Utan den hade jag kunnat fajtas emot könsneutral lagstiftning. Men om prästen vill viga och homosarna vill gifta sig – varför då inte ställa till med bröllop? De inbjudna i övrigt lär knappast heller misstycka.

Tidigare i år presenterades en undersökning som visade att 7 av 10 svenskar tycker att homosexuella par ska få ingå äktenskap

Det finns med andra ord ingen folkstorm att vänta när en ny lagstiftning väl klubbas.

Man ska ha stor respekt för människors religiösa övertygelse, men genom att låta präster säga nej löses individens samvetsfråga. Ett aber att invänta kan dock vara hur vi så småningom ska hantera de anmälningar som otvivelaktigt lär flöda in till DO efter att det visat sig att många präster säger nej. Bland remissinstanserna avstyrkte flertalet samfund det betänkande som lades fram i januari.

Men, de enskilda riksdagsledamöternas samveten bör få sin lindring. De ledamöter – för motståndet finns faktiskt inte bara inom kd – som inte kan ställa sig bakom en könsneutral äktenskapslagstiftning ska förstås rösta som de vill när dagen för votering inträffar. Vi har redan haft en partipiskedebatt i år – låt oss slippa en till.

Det är naturligtvis oppositionens våta dröm att den här frågan ska splittra Alliansen bortom möjlig reparation. Och säkert finns det de, främst inom kd, som skulle kunna vara redo för uppbrott på grund av denna fråga.

Det vore tragiskt, minst sagt.

Hägglund behöver på varsammast möjliga sätt förklara för sina partikamrater att det här slaget är förlorat. Till skillnad från i FRA-frågan finns inte ens möjligheten att hota om att rösta med oppositionen. När allt kommer omkring förstår säkert de flesta inom kd att det vore dumt att äventyra allianssamarbetet för en fråga som redan är avgjord.

Arkiv

Fler bloggar