Per Gudmundson
Svar till Per Gudmundson i SvD 2008-10-19.
Filmpolitiken är ungefär likadant organiserad i Danmark som i Sverige. Det behövs en organisation som gör urvalet när filmstöd ska delas ut, eftersom det alltid finns fler som vill göra film än vad pengarna räcker till. I Sverige har vi sedan 1993 ett system med enskilda beslutsfattare, s.k. konsulenter – ett system som vi i stora drag plankat ifrån just Danmark och Danska Filminstitutet. Det grannlaga uppdraget att fördela stöd ligger just nu hos fem konsulenter: en regissör, två producenter, en dokumentärfilmare och en manusförfattare. Alltså ingen ”statsstyrd kommittéverksamhet”. Eftersom makten är stor sitter konsulenterna en begränsad tid (3 – 5 år) och återgår sedan till sitt vanliga värv ute i branschen. Alla system har givetvis sina brister men det råder en stor enighet om att konsulentsystemet är att föredra framför nämnder eller liknande.
Konsulenterna har till uppgift att stödja många olika sorters film, för att svensk film av hög kvalitet ska möta en så stor svensk publik som möjligt. Den smalare experimentella filmen har sin plats, men det är också viktigt att de stora berättelserna kommer fram. I år är vi dessutom extra stolta över svensk film när Maria Larssons eviga ögonblick, Patrik 1,5, Låt den rätte komma in, Varg, Himlens hjärta och De ofrivilliga har rest runt alla världens stora festivaler!
Charlotta Denward
Produktionsstödschef
SVENSKA FILMINSTITUTET