Ledarbloggen

Per Gudmundson

Per Gudmundson

Barnen blir förstås missnöjda när piraterna på nyheterna inte alls ser ut som Johnny Depp. Det är heller inte helt lätt att förklara varför Pirates of the Caribbean-trilogin aldrig blev någon biosuccé i Somalia, ett land där plundring förvisso är norm men ett biografbesök stundtals kan resultera i kroppsstraff om islamisterna ser dig. De senaste dagarnas piratnyheter innehåller dock minst lika mycket dramatik som historien om Jack Sparrow.

Och då åstyftas inte bara den mest omskrivna om hur somaliska pirater i torsdags kapade det ukrainska fartyget Faina, lastat med 33 stycken ryska T-72 stridsvagnar. Piraterna ankrade fartyget utanför somaliska kuststaden Hobyo och begärde miljontals dollar i lösen.

Utanför vaktar nu den amerikanska jagaren USS Howard, mån om att lasten inte ska komma på avvägar till de somaliska islamisterna. På väg, dessutom, är en rysk fregatt, Neustrashimy, för att säkra leveransen. Fartyget var på väg till Mombasa i Kenya (där Ryssland investerar kraftigt i gruvindustrin) men USA menar att lastens slutmål är Sudan, vars oljerikedom lockar skrupelfria investerare.

Detta är en nyhetshändelse
som tydligt illustrerar hur många parametrar som ingår nu när Afrika ökar i geopolitisk betydelse. Men en annan, ännu mer skrämmande, pirathistoria från samma vatten har dock knappt rapporterats.

Den 21 augusti äntrade omkring 40 somaliska pirater beväpnade med AK-47:or det iranska handelsfartyget Iran Deyanat. Piraterna tänkte sig kanske en vanlig dag på jobbet i den nya kriminella industrin – just det här piratsyndikatet säger sig ha nio kapade fartyg på sitt samvete.

Piraterna ankrade utanför fiskebyn Eyl i nordöstra Somalia, och befäste sig med ytterligare mannar – 50 till sjöss och 50 till lands – för att börja kohandla.

Men lasten, som från början uppgavs vara råolja, är mystisk. Inom bara några dagar fick flera av piraterna märkliga hälsobesvär som brännskadeliknande hudutslag och håravfall. Någon har till och med dött, bekräftar Hassan Allore Osman, regeringsmedlem i den autonoma regionen Puntland, för The Long War Journal.

Det rör sig knappast om någon piratförbannelse, dock. Iran Deyanat ägs av IRISL, Islamiska republikens Irans Shippinglinje, ett företag som drivs av den iranska militären. Fartyget har rest från Nanjing i Kina och ska enligt rutten gå till Rotterdam. Den mystiska lasten, nu benämnd ’mineraler’, misstänker Puntland är ämnad för Eritrea, varifrån de somaliska islamisterna får stöd.

Piraterna begär två miljoner dollar, något Iran säger sig inte kunna leverera så länge delar av den amerikanska femte flottan patrullerar i området. Iranska pressen säger å sin sida att USA har erbjudit piraterna hela sju miljoner dollar i mutor för att få inspektera lasten. Vi andra håller andan medan de mystiska ’mineralerna’ guppar utanför Afrikas Horn.

Iran, Ryssland, Kina och USA
i kapplöpning om en kontinent som aldrig tillåtits resa sig på egna ben. Alla medel tycks vara tillåtna. Det är knappt så man behöver kasta in pirater i berättelsen för att förstå att detta är det nya seklets stora äventyr.

Arkiv

Fler bloggar