Kultur och näringsliv i hönsgården

Under förmiddagen har jag varit på Stockholms handelskammare

och ätit en kanelbulle. Medan jag mumsade på bakverk presenterades en intressant rapport om sambandet mellan ett gott näringslivsklimat och ett blomstrande kulturliv.

Att ett sådant finns är nog de flesta överens om, men frågan som rapporten (pdf)

försöker besvara är kort sagt vad som är hönan och ägget i detta samband.

Rapportförfattarna Johnny Munkhammar och Nima Sanandaji tar sin utgångspunkt i den amerikanske forskaren Richard Florida som med sina teorier om den kreativa klassen haft stor påverkan på hur politiker formar lokalpolitik och stadsplanering.

De ger Florida rätt i att det självklart finns en stark koppling mellan blomstrande näringsliv och blomstrande kultur. Däremot är de mer tveksamma till hans beskrivning av förloppet. Floridas tes, beskriven i SH-rapporten är att städer som attraherar den kreativa klassen är städer ”som satsar på de tre T:na – Teknologi, Talang och Tolerans”.

I Sverige har dessa idéer fått stort genomslag. Florida är, uttalat eller inte, mannen politikerna lutar sig mot när de planerar stadsdelar och uppför kultur- och konserthus.

När den kreativa klassen väl har lockats antas tillväxt och jobbtillfällen följa – som serverade på silverfat.

Knäckfrågan är dock om det verkligen är så här det fungerar? Rapportförfattarna tar upp ett antal slående exempel på motsatsen. Enligt en särskild rapport om Sverige som Florida medförfattat är exempelvis Södertälje Sveriges mest kreativa kommun. Botkyrka ligger också högst bland landets kommuner, på 22:a plats.

Kanhända har ingendera utmärkt sig som rikets främsta kulturkommun, men okej, det finns säkert kreativitet i såväl Södertälje som Botkyrka. Vän av ordning i forskarteorierna undrar förstås då hur den andra hälften av tesen uppfyllts och på den fronten är det, som vi vet, inte riktigt lika klockrent. Både Södertälje och Botkyrka dras med hög arbetslöshet och höga ohälsotal – trots sina höga kreativitetspoäng.

Kikar man däremot på de båda kommunerna i en annan ranking – Svenskt Näringslivs index över Företagsklimat – inställer sig ett förklaringens ljus. Både Botkyrka och Södertälje ligger långt ner när det gäller att gynna företagande och entreprenörskap.

Medan jag sitter där och lyssnar blir jag nästan lite full i fniss. Det är ju egentligen så oerhört självklart. Hela historien är full av bevis. Öppenhet och frihet i handel och företagsområdet – har alltid gått hand i hand med städers blomstrande på kulturområdet.