Ledarbloggen
Claes Arvidsson
Claes Arvidsson
En av Stockholmspolitikens moderata profiler har lämnat Stadshuset. Mikael Söderlund har varit oppositionsborgarråd, stadsbyggnadsborgarråd och senast stadsbyggnads- och trafikborgarråd (borde inte borgarråden döpas om till något mer aptitligt). Jag träffade honom för ett samtal om Stockholm och politiken.
Claes Arvidsson (CA): Du tog klivet in i Stockholmspolitiken 1990 och nu har du precis tagit steget ut ur Stadshuset. Det är många år. Vad tycker du att vi ska komma ihåg av dig?
Mikael Söderlund (MS): Engagemanget för den levande staden. Ytterstaden ska inte vara en sovstad och City ska inte bara innehålla butiker och kontor. Radhusen i Rinkeby och på taken i City är bra exempel på att det går att skapa en mer levande stad. Sen har ju Stockholm börjat expandera kraftigt under de här åren med Hammarby Sjöstad, Liljeholmen, Nordvästra Kungsholmen, Norra Station och Värtan. Det är nya stadsdelar för 100 000 stockholmare i några av stadens allra finaste lägen.
CA: Och vad vill du själv helst glömma bort?
MS: Det var väl inte helt lyckat att sitta och rita om Sergels torg i media. Men jag tycker fortfarande att Sergels torg är en rätt hopplös plats som borde byggas om!
CA: Vad har varit tyngst i jobbet som politiker i Stockholm?
MS: Det är ett roligt uppdrag men väldigt krävande. Man är alltid i tjänst, och det finns ju baksidor med att vara en offentlig person!
CA: Om du jämför då och nu, hur har Stockholm förändrats?
MS: Politikerna har en helt annan inställning till inflyttningen i dag. Vi välkomnar alla som vill förverkliga sina drömmar i Stockholm och planerar för att vi ska vara en miljon invånare 2030. Förr varnade vi för att flytta hit! En annan viktig förändring tycker jag är attityden till Stockholm från den omgivande regionen. I dag samarbetar vi på ett helt annat sätt. Det som är bra för Stockholm, som till exempel Förbifart Stockholm och Citybanan, upplever numera alla är bra för hela regionen. Mälardalen har blivit en gemensam bostads- och arbetsmarknad.
CA: Tidskriften Betong (4/08) anordnade nyligen en tävling om betongens sju
underverk. Stockholm tog hem ett underverk, Kaknästornet från 1967. Är inte det ett underbetyg för dig som har vurmat för spektakulär
arkitektur?
MS: Jo, och jag hoppas att vi äntligen har lämnat 1980- och 1990-talens rädsla för arkitektur som sticker ut. När vi byggde Moderna museet var vi ju till och med stolta över att det inte syntes! Det är dags att vi går tillbaka till Stockholms spännande arv av nydanande arkitektur. Stadshuset, Kungstornen och Wennergren Center är exempel på byggnader som var internationellt unika när de byggdes. Vi behöver mera av det i Stockholm och jag tror att det kommer! Just nu ritar till exempel sir Norman Foster och flera andra världsberömda arkitekter på nya Slussen.
CA: När den brittiska tidskriften Monocle (July/August 08) utsåg de världsstäder
som det är bäst att leva i hamnade Stockholm på plats 7. Vad är viktigast att göra för att företagen också ska må riktigt bra?
MS: En viktig fråga är infrastrukturen. Det är helt avgörande att förbifarten och citybanan byggs, annars kommer vår region att delas i två delar. Sen är det viktigt att staden fortsätter sitt arbete för att förbättra servicen till våra företagare. Det ska vara lätt att få kontakt med staden och det ska gå fort att få nödvändiga tillstånd och beslut. Ett exempel på det är våra förenklade regler för uteserveringar. Sen tror jag också vi behöver fortsätta att marknadsföra Stockholm internationellt, både för nya etableringar och ökad turism.
CA: Sedan du började i politiken som gammal moderat har partiet blivit de nya moderaterna. Hur ser du på förnyelseprocessen?
MS: I huvudsak har den varit väldigt bra. Moderaterna har en politik för alla och det är utmärkt att fokusera på att vinna förtroende bland nya väljare.
CA: Finns det inslag i politiken där Fredrik Reinfeldt är väl ny för din smak?
MS: Jag tycker att det är rimligt att alla får behålla minst hälften av en inkomstökning och med dagens stabila statsfinanser har jag litet svårt att förstå att det finns något som heter värnskatt. Ska man ha den kvar bör man väl åtminstone byta namn på den. Men jag har full förståelse för att regeringen prioriterat att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare.
CA: Om de vore val i dag skulle Stadshusalliansen få fortsatt förtroende
medan det skulle bli rött i Rosenbad. Hur förklarar du skillnaden? Och vad
kan Alliansen lära?
MS: Till Stockholmsregionen flyttar människor från hela landet för att arbeta hårt och förverkliga sina drömmar. Jag tror att klyftan bara växer mellan Stockholmsregionen och övriga landet. Det gör också att det blir lättare att bedriva borgerlig förnyelsepolitik här. Jag tror att man måste ut och förklara mer vad man gör ute i landet. Jag tror att regeringen har en god chans att bli omvald.
CA: SvD har en serie om Stockholmspolitiken i halvtid. En sak som lyfts fram är att ni inte har lyckats i ytterområdena. Vad tycker du?
MS: Det tar lång tid att komma till rätta med den felaktiga stadsplanering och det utanförskap som finns i delar av ytterstaden. Men de nya jobbtorgen och ambitionerna att bygga om och förbättra, till exempel på Järvafältet, kommer att ge resultat!
CA: Till slut: Efter alla dessa dagar i Stadshuset – har du maktabstinens?
MS: Nej, inte alls faktiskt. Men det kommer säkert!