Vore det så himla farligt med en bättre FRA-lag då?

FRA-skräcken är rena fantasierna, skrev David Eberhard på Expressens debattsida i går. Det händer inte ofta, men den här gången håller jag inte med honom. I alla fall inte helt och hållet. Problemet är att han blandar ihop korten och frågorna. Dessvärre gör han det med stöd i FRA-motståndets egen debattföring.

För visst är diskussionen om sociogrammen fånigt upphetsad. När ett antal debattörer hävdar att ”våra liv” ska kartläggas, ja rentav på ett sätt som ger ”bättre kunskap om en viss människas liv än vad denna själv har”, då måste även jag – som verkligen inte är någon vän av FRA-lagen – dra i handbromsen. Det förefaller, milt uttryckt, vara en övervärdering av medborgarens betydelse i säkerhetspolitiken.

Att det finns sociogram, att människor kartläggs i samband med underrättelseverksamhet, ja det varken förvånar eller skrämmer mig särskilt. Självklart är spioneri inget myspys. Vore det myspys vore det förmodligen dåligt spioneri. Liksom om FRA intresserade sig för våra shoppingvanor och otrohetsaffärer.

I den meningen har Eberhard rätt när han avslutningsvis uppmanar ”Medelsvensson” att ta det lugnt, ”det är inte dig de är ute efter!”

Så okej. Vi medelmedborgare kan vara lugna. Ingen bryr sig om vårt sängkammarprat och våra hemlisar. Och om tilltron är så stor och trygg att den sträcker sig långt in i en oöverskådlig framtid av olika regeringars maktinnehav så visst – då är det bara att dra in kablarna! Med samma argument kan vi snabbt och effektivt teknikneutralisera lite till och häva brevsekretessen också. När vi ändå är på gång.

Att skrämma upp folk i onödan är dumt. Och visst är det en god ambition att reglera ett tidigare oreglerat tillstånd. Men FRA-lagen reglerar inte bara, den skapar också nya förutsättningar, vilket innebär att den nya regleringen inte räcker.

Dessutom.

– FRA-lagen bryter sannolikt mot Europakonventionens rättssäkerhetskrav.

– Görs de i juni utlovade tilläggen i förordningsform bryter lagen dessutom mot vår egen grundlag.

En blygsam fråga i sammanhanget till alla de som försvarar FRA-lagen i dess nuvarande form är därför:

– Har ni något principiellt emot lagar som är klart och tydligt förenliga med Europakonventionen och grundlagen?