Svenska monsterpappan Fritzel

Fyrans Nyheter bjöd på en rysare i går. Nästan en svensk variant av den österrikiska monsterpappan Josef Fritzl.

Barns bästa ska stå i fokus när domstolar dömer i vårdnads- och umgängesmål.
Såväl FN:s barnkonvention som den svenska lagstiftningen är tydliga på den punkten. Och ju äldre barnet är, desto större vikt ska domstolen lägga vid barnets vilja. Det är det som gör det här fallet så upprörande.

Bakgrunden är följande: En 12-årig flicka överges av sin svenska adoptivmamma. Mammans sambo ansöker då om att få vårdnaden om flickan. Det får han, och helvetet börjar. Fosterpappan upplåter hemmet till fester med suparkompisarna, och våldtar sin styvdotter dag som natt i sju års tid. Vid 21 år fyllda blir styvdottern gravid och föder sin och styvpappans gemensamma dotter.
Inte nog med det.

Trots att styvpappan alltså är dömd för upprepade våldtäkter på sin styvdotter, och har avtjänat fyra års fängelse för brotten, tillerkänner Svea hovrätt honom rätt att umgås med den i dag 15-åriga flicka som han har avlat med sitt våldtäktssoffer.

Hovrätten tycks ändå inse att beslutet inte är helt riskfritt, för man beslutar att pappans umgänge med dottern måste ske i närvaro av en kontaktperson.

Svea hovrätt grundar sin halsbrytande dom på att flickan ska ha visat intresse av att träffa sin pappa. Strunt samma att hon till skillnad från domstolen var ovetande om pappans monstruösa övergrepp på hennes mamma.

Mamman har naturligtvis på alla sätt sökt förhindra att hennes plågoande fick rätt till umgänge. Och nej, hon upplever inte att det svenska rättssystemet är till för henne.