Obama leder stort – i pressen

Pressens tendens att skriva mer om demokratiska presidentkandidater känns mer motiverad i år än tidigare. Det är trots allt nyhetsvärde i att en svart man kan vinna valet för första gången. Och det var trots allt nyhetsvärde i att det stod en kvinna mot honom. Men hur kraftigt utslag ska detta resultera i, om pressen dessutom har som uppgift att låta läsarna bedöma själva vem de ska rösta på?

Washington Posts Deborah Howell, som är tidningens läsarombudsman, skrev i går om hur den egna tidningen hittills favoriserat Barack Obama. För varje artikel på förstasidan om John McCain har det publicerats tre stycken om Barack Obama, räknat sedan den dagen det blev avgjort att han är demokraternas man. Och i politikbevakningen i allmänhet, i hela tidningen, leder Obama med 142 mot McCains 96. Och om McCain har synts på hundra bilder har Obama varit med på ungefär hundrafemtio.

Som sagt, övertaget känns mer motiverat än förr. Men eftersom pressen beter sig på liknande sätt gång på gång, så kan man inte låta bli att irriteras. Konstant undervärderas högeralternativet. Och det är likadant i Europa och Sverige, såklart. Minns alla hyllningar av Ségolène Royal i Frankrike, som föll platt, alla förhoppningar om den danska socialdemokraten Helle Thorning-Schmidt, som föll ännu plattare, och så vidare in absurdum. Journalistiken gör sig själv en otjänst.

Deborah Howell avslutar sin artikel klokt. ”Siffror är inte allt i politisk bevakning, men läsarna förtjänar jämförbar bevakning av kandidaterna.”