Ledarbloggen

Paulina Neuding

Paulina Neuding

Sverigedemokraterna rycker närmare riksdagen och nu försöker allt fler medier ställa partiledaren Jimmie Åkesson mot väggen. Problemet är att många tror att det ska bli lätt.

När Åkesson frågades ut i Ekots lördagsintervju (3/5) begick SR:s Anders Holmberg misstaget att ta honom för en idiot. Det är han inte. Och när Holmberg bemötte honom med grunda argument och sedan fnös sarkastiskt åt hans svar, var det inte alltid Jimmie Åkesson som framstod i sämst dager.

När sd-ledaren talade om att svenska moskéer har använts för islamistisk propaganda klippte Holmberg av med att det finns extremister i alla religioner. Hade sd-ledaren fått svara hade han kanske sagt att ingen präst hittills har stått i en svensk kyrka och uppmanat till terrordåd. Det har däremot hänt i stora moskén på Södermalm. Detta är sådant som Jimmie Åkesson talar om, medan journalister med antirasistiskt patos pepprar oss med floskler.

När tidskriften ETC intervjuar Åkesson i Visby (8/7) får han frågan om han brukar äta pizza och kebab. Det gör Åkesson. Men TROR han verkligen att han skulle kunna äta pizza och kebab om det inte vore för invandrarna?
– Ja, det tror jag, säger sd-ledaren.

Vem framstår som minst begåvad – sd-ledaren eller journalisten med kebabfrågan?

Sd:s argument måste bemötas om partiet ska hållas utanför riksdagen 2010. Risken är bara att floskler, grunda resonemang och ett ständigt underskattande av motståndaren gör mer skada än nytta.

Arkiv

Fler bloggar