Inte en sak för politiker att avgöra

Dagens utspel från miljöpartiet, om att kunskaper i modersmål ska vara meriterande när man söker till högskolan, bygger på en god föresats – att bredda rekryteringen till högskolan – men har uppenbara brister. Att, som Maria Wetterstrand i morgonens nyhetssändningar, mena att goda betyg i ens modersmål ska väga lika tungt som kunskaper i något av de tredje språk som läses i grundskola och gymnasium (tyska, franska, italienska etc.) är att från politiskt håll vilja styra vad som ska ses som relevanta kriterier för högre studier.

Det avgörs rimligen bättre av de enskilda högskolorna och utbildningarna än av politiker. Kunskaper i till exempel arabiska kan vara högst relevanta och meriterande för den som vill studera vid orientalistiskprogrammet, men mindre så för den som vill läsa, säg, teknisk fysik. Eller ryska.

Förvisso sker redan i dag en viktning av språk- och matematikkunskaper relativt andra ämnen på gymnasiet. Det går att argumentera för att kunskaper i tyska eller franska är viktigare generellt än kunskaper i mindre språk, och att premiering av modersmål kan leda till taktikläsning på gymnasiet. Men att från politiskt håll bestämma vilka kunskaper som ska väga tyngre vid ansökan till högskolan är ett lika trubbigt verktyg oavsett vilka kunskaper det handlar om.