Claes Arvidsson
Jag tog på mig en svart t-tröja för att platsa bättre, när riksrevisorn Karin Lindell i går skulle presentera granskningen av hur Kulturrådet och Konstnärsnämnden årligen fördelar ca 2 miljarder kronor. Men jag hade inte behövt göra mig till. Det mest påfallande var bristen på intresse; vi var bara en handfull.
Men räkna med att känslor kommer att svalla i kölvattnet av den starkt kritiska rapporten Kulturbidrag – effektiv kontroll och goda förutsättningar för förnyelse?
Den korta versionen av en lång historia är rena snurren. Riksdagens kulturutskott har 280 mål på sin lista. Regeringen prioriterar inte. Varken Kulturrådet eller Konstnärsnämnden frågar sig egentligen vad de håller på med.
Slutsatsen är att ingen gör sitt jobb och att det därför är omöjligt att veta om pengarna verkligen leder till förnyelse. Däremot vet man att det säkraste sättet att få bidrag är att redan ha fått det. Man ska vara känd och komma in med en kvantitativt orienterad ansökan.
Det här blir något bita i för Kulturutredningens Eva Swartz.