FRA: ”Bara ett missförstånd”?

Det florerar så många missförstånd i den här frågan, har de skrivit, de riksdagsledamöter som jag mejlat på vägen fram till denna dag. De låter alltid mycket tvärsäkra, men det de skriver och säger är samma argument hela tiden, ofta lånade från FRA:s hemsida.

Vi ska inte spana på inhemsk trafik som råkar passera landets gränser,
skriver någon. Jaha, men vad vet du som inte jag vet? Berätta! Varför tror du så benhårt på att den distinktionen ens är möjlig att göra? Hur görs detta? Många är de som påpekat att detta i praktiken är omöjligt, men något vidare svar på denna invändning kommer aldrig. Vi förutsätts helt sonika tro på att det är sant. Tydligen är det folkets plikt att inte ställa följdfrågor, att ha förtröstan.

Vi lugnas också med de betryggande orden ”sökbegrepp” och ”sökmetoder”. Förfinade sådana. Tanken verkar vara att jag helt ska enkelt vila i tanken på att det inte är något simpelt googlande FRA håller på med. De kan sina grejer därborta, no worries. Inte heller detta är en förklaring, bara en klapp på huvudet. Du lilla medborgare, du tjafsar om saker du inte förstår. Sökbegrepp.

Vidare förväntas jag godta att FRA-lagen faktiskt bara är en ”naturlig” utveckling. Det som tidigare gjordes i etern ska nu göras i kabel, spaningsprocedurerna ska bli ”teknikneutrala”. Men om detta bara vore en naturlig utveckling, varför har vi inte börjat
spana på vanlig post för längesedan? Ur mitt perspektiv har till exempel
mejlkommunikation mer gemensamt med post än med radiosändningar, åtminstone
om man ser till mängden användare.

Allt detta är relevanta invändningar mot FRA-lagens själva kärna. Frågor som aldrig ges några svar. I stället levereras en försäkran om att allt beror bara på ett missförstånd mellan dig och oss. Jag tänker att om så vore fallet borde de folkvalda inte ha några problem att reda ut missförstånden. Men det gör de inte, de bara hävdar att de finns.

I de många svarsmejl jag fått är det flera som återanvänt FRA:a liknelse med fiske. Om hur det sänks ner krokar i en flod och hur det gäller att agna rätt (sökord) och bara fånga de fulaste fiskarna. Typ. Ur mitt perspektiv är det här ganska ointressant. Det handlar inte om hur mycket ni månar om de oskyldiga fiskarna. Det handlar om att ni har snott hela floden.