Landstingen kollar in sina bästa sidor

Detta vet vi: svensk sjukvård håller hög kvalitet. I går fick vi veta det en gång till, denna gång genom en undersökning där Sveriges Kommuner och Landsting jämfört ett antal olika internationella studier.

Vad som brukar sänka de svenska resultaten är när parametrar som tillgänglighet, bemötande, väntetider med mera tas med i bilden. Dessa ingår dessvärre inte i den aktuella undersökningen.

– Inte därför att vi inte har lust att publicera det utan för att det inte finns några jämförbara data om tillgängligheten i olika länder, säger Roger Molin på SKL till Ekot.

Internationella jämförelser är alltid knepigt, visst. Alla länder samlar data på sitt sätt och det går sällan att dra några stora och svepande slutsatser. Fast något går det väl alltid att utläsa? Om man verkligen vill, menar jag.

Bland de tre undersökningar som SKL tittat närmre på finns Health Consumer Powerhouse undersökning Euro Health Consumer Index från 2007. Just denna undersökning fick stor medial uppmärksamhet eftersom Sverige trillade ner från fjärde till sjätte plats i senaste upplagan. SKL har dock en del att anmärka på HCP:s parametrar och påtalar i sin genomgång att ”indikatorerna på området tillgänglighet inte är det som ingår i den svenska vårdgarantin”.

Okej. Men vårdgarantin har å andra sidan inte ens tre år på nacken och kan knappast sägas utgöra det enda måttet på kvalitet. Snarare är den ett mål som den svenska vården ska eftersträva – men fortfarande inte har lyckats nå. Vårdkvalitet är inte bara hårda fakta. Senast i november förra året presenterade EU-kommissionen en Eurobarometer där EU-medborgarna fått tycka till om sina länders sjukvård. I denna fick själva vården goda vitsord, men på tillgänglighetssidan gick vi som vanligt bet.

Av någon anledning är det dock sällan ett sådant angreppssätt vi ser i SKL:s egna undersökningar. SKL:s nationella jämförelser dras med samma ensidiga fokus. Tillgängligheten mäts i väntetider och antal som köar – ett ganska platt mått som få serviceorienterade företag skulle nöja sig med.

När SKL nu ändå gör insatsen att studera och sammanställa andra undersökningar vore det väl ändå lite intressant att ägna tillgänglighetsaspekten en längre stund? Med tanke på att det är där den svenska vården brister, menar jag?