Vad är nästa steg för borgerligheten?

Det kanske låter prematurt att redan nu börja fundera på vartåt borgerligheten ska gå härnäst – Alliansen har ju bara suttit en halv mandatperiod. Men samtidigt är det ju så att de borgerliga partierna sitter och filar på de poänger som de ska försöka vinna nästa val på.

I USA står det republikanska partiet på sätt och vis inför samma problemställning. Folket är hjärtligt trötta efter två perioder med George W Bush, och om McCain vinner så läggs ytterligare en mandatperiod på detta. Kanske, dessutom, utan större avvikelser från Bushs politiska huvudlinjer.

I Wall Street Journal ägnar sig Tom Coburn, republikansk senator från Oklahoma, åt lite republikanskt navelskådande. Han finner att republikanerna åter måste omdefiniera konservatismen, precis som man hittade på ”medkännande konservatism” när George W Bush lanserades.

Jag är inte religiös, men kan inte annat än njuta av hur Coburn definierar det fel man gjort och i vilken riktning man måste gå. Och det går inte att förneka att vad Coburn skriver också har bäring på De nya moderaterna.

”Den medkännande konservatismens utgångspunkt hade sina förtjänster. Det huvudsakliga argumentet att republikanerna skulle bygga sin politik runt hur den kunde förbättra för den fattiga, änkan, den föräldralösa, den bortglömda och ’den andre’ är odiskutabelt – i synnerhet för dem som liksom jag erkänner sig till en högre auktoritet än regeringen. Ändå är konservativa just konservativa därför att vår politik förespråkar befrielse från fattigdomen snarare än beroende av regeringen.

Den medkännande konservatismens nästa steg – att underförstått hävda att välgörenhet eller medkänsla naturligen sammanhänger med en särskild typ av aktivistiskt regerande med massiva utgiftsökningar och vidgade sociala rättigheter – var dess undergång. Sunt förnuft och Den heliga skrift visar att sant givande och äkta medkänsla förutsätter uppoffring av den som ger. Det var därför Jesus uppmanade den rike och uppsatte personen att ’sälj allt du äger och dela ut åt de fattiga’, och inte att sälja allt grannen äger. Att spendera andra människors pengar är inte medkännande.”

Läs alltihop, på engelska.