Spik i foten!

Det är så mycket man inte vet. Exempelvis hade jag ingen aaaning om att det anses vara trångboddhet när en person bor i en etta. Men det gör det enligt Boverkets normer, läser jag i dagens DN. Att jag delade rum med min lillebror när vi var små är tydligen också att betrakta som påvra förhållanden. Med sådana normer kan man ju undra varför det ens byggs ettor. Vem är de till för?

Med rätta får normerna kritik av forskare, sociologen Helen Ekstam menar att hon i dem ser ett slags ”eländesmarkör”.

Säkerligen. Och det väcker en hel del tankar om hur resten av den information vi får fungerar. Hur många normer är skapta för att producera en bild av att allt elände växer och breder ut sig som löpeldar? Är detta någon sorts tävling som pågår? En inter-institutionell version av Hasse & Tage-sketchen ”Spik i foten”.

Att föregående regering lagt grund för den här tendensen framstår som tämligen självklart, men nuvarande regering skulle faktiskt kunna göra en insats här. Slå ett slag för nyktrare verklighetsbeskrivningar. Det skulle vara guld värt för mången offentlig debatt framöver.