Grönans grannar

I dagens upplaga av gratistidningen Punkt.se läser jag att klagomål om buller föranlett ett förslag från miljöförvaltningen om att Gröna Lund ska begränsas till att bara få hålla 15 konserter per år. Vad är detta för trams?

På programmet för i år, förutom jazzkvällar och anrik dansbana, finns Adam Tensta, Christer Sjögren, Miyavi, Millencollin, Moneybrother, Salem Al Fakir och Sven-Bertil Taube – för att bara nämna några.

Det som utmärker Grönans program – varje år – är att det verkligen alltid finns något för alla. Grönan tar ansvar för vad en storstads nöjesfält ska vara, utan att hänfalla åt ängsligt publikfrieri åt något håll. Det är faktiskt ganska imponerande. Dessutom är det en av få platser i stan där vi några månader om året kan ägna oss åt åldersmixat nöjesliv (och där ungdomar under 18 får gå på konsert), vilket får betraktas som rejält exotiskt.

Grönan hålls redan kort i den meningen att de inte får ägna sig åt musikaliskt väsen efter 22, vilket får betraktas som en mycket beskedlig tid för en nöjespark i en huvudstad. Ytterligare begränsningar vore inget annat än olyckliga.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ännu inte fattat sitt beslut, detta görs i nästa vecka. Förhoppningsvis låter man sig inte kuvas av orimliga krav från Grönans grannar.

Det är en sliten devis, men här sitter den som en smäck:

Bosätt dig inte i en storstad om du inte tänker acceptera storstaden som den är – folkrik, högljudd och med puls, ända fram till 22.00…