Ny rikspolischef: Gulligare variant av Strömberg

I julas utlovade statsministern att nästa rikspolischef skulle bli en
medborgarnas rikspolischef. Han heter Bengt Svenson, det beslutade regeringen
vid dagens extrainsatta sammanträde.

Nej, så känd för allmänheten är väl inte Svenson. Men han är polis, ja en
av landets duktigaste polischefer enligt vissa, och var alltså den förra
riskpolischefen Stefan Strömbergs handplockade och sedermera närmaste
medarbetare.

Under de sex månader Svenson har vikarierat på posten sedan Strömberg
sparkades i december har han kanske inte gjort jätteavtryck i debatten. Och
det har nog varit klokt.

Svensons utfästelse på DN Debatt (8/1) om att regeringens storsatsning på
2 500 fler poliser ska användas till att öka polisens synlighet lagom till
2010, kan bli småjobbig för Svenson och ytterst för justitieministern om den inte bli verklighet.

Polisens förändringsarbete ska fortsätta att drivas i samma riktning som hittills. Det
slog Beatrice Ask fast efter att Strömberg fått kasta in handduken. Bättre
resultat och effektiviseringar står alltså alltjämt på dagordningen
samtidigt som Bengt Svenson förväntas vara bättre på att föra dialog.

I klartext: Svenson förväntas ha hårda nypor och peka med hela handen mot lata
poliser och organisationsbrister men göra detta på ett kommunikativt och mjukare
sätt än sin företrädare.

Polisfacket tror uppenbarligen att det blir mer betoning på mjukt handlag än på hårda nypor. I ett uttalande säger polisförbundets ordförande Jan Karlsen att Svenson är en ”kommunikativ rikspolischef som uppträder mänskligt och personligt, som är tydlig och går att lita på och som samtidigt förstår komplexiteten i polisarbetet”. Det låter olycksbådande.

Men visst var befriande att höra Svenson på presskonferensen driva sin sak att det behövs en nationell polisstyrka som Rikskriminalpolisen kan sätta in över länsgränserna mot viss grövre brottslighet även mot lokala polismyndigheters vilja.

Grejar Svenson att genomföra de tankarna, vilket han alldeles nyss lät förstå att han räknar med, handlar det om i princip samma program som Svensons företrädare stod för och som kostade honom jobbet i kombination med hans ogulliga stil.