En allians som vill prata rättvisa

När jag traskar Drottninggatan fram möter jag ett trettiotal kvinnor med den röda Kampknappen på jackan. Sen möter jag Ylva Thörn, som hastar bort från maktens boningar. Sedan i november står hon och Kommunal regelbundet på Mynttorget vid riksdagen och protesterar mot regeringens orättvisa politik. Förmodligen har hon sagt något om regeringens privatiseringshysteri i dag igen – allt annat vore förvånande.

Om någon timme kommer riksdagen att besluta om att skrota apoteksmonopolet, en sån där typiskt orättvis privatiseringshysteri av det slag som Ylva Thörn vill bekämpa. Innanför riksdagens dörrar har också Thörns namne, Ylva Johansson (s), tagit striden mot det orättvisa i längre och flexiblare öppettider.

På folkpartiets riksdagskansli är det pressfika med alliansens partisekreterare. De pratar en hel del om framtiden och valet 2010 och hur de ska kommunicera sina framtidsplaner bättre framöver – och framför allt kommunicera dem tillsammans.

Partisekreterarna tillstår att de kanske inte varit världsbäst på att synas som allians sedan valet, men annonserar ett par synliga och ett par mindre synliga punkter på agendan. Först och främst – och förmodligen till miljöpartiets stora förtret – har regeringspartierna bestämt sig för att ägna torsdagen under Almedalsveckan på Gotland åt alliansen som helhet. En gemensam alliansdag, helt enkelt. Och när nu samtliga partiledare ändå är där, ska de även ställa till med regeringssammanträde i Visby.

Aktiviteterna under Almedalsveckan kommer kanske vara de mest medialt synliga, men Per Schlingmann lovar att alliansen nu går in i en mer aktiv period, med sikte på valet 2010.

Erik Ullenhag meddelar att det också pågår en hel del samtal, bland annat med inspiration hämtad från den gemensamma resan till USA tidigare i vår, kring hur man ska vårda känslan för alliansen hos partimedlemmarna, men också engagera nya. Dessvärre säger Ullenhag ”varumärket” om alliansen och jag beklagar det i samma stund som det kommer ut. För mig är det förvisso självklart att alla partier jobbar på det viset, men det spelar ingen roll. Jag ser redan nyhetstexternas fokus framför mig.

Nåväl. Alliansvårdandet ska ske bland annat genom att en särskilt allianstidning kommer att ges ut till alla de fyra partiernas medlemmar. Att hitta nya engagerade är förstås en svårare fråga, men med viss inspiration från Barack Obamas kampanjarbete i primärvalen i USA vill alliansen göra det möjligt för väljare att engagera sig direkt i alliansen 2010. Den som vare sig har eller vill skaffa sig en partibok, ska helt enkelt kunna engagera sig i alliansen som regeringsalternativ, helt enkelt.

Allt detta är välkommet. Alliansen har förstås tuffat på väl i regeringssamarbetets vardag, men den sammansvetsade känslan har inte varit lika tydlig utifrån sett – även om skillnaden i atmosfär inom respektive block givetvis är uppenbar.

Det pågår ett skyttegravskrig inom vänsterblocket säger Per Schlingmann (m). Han säger ordet skyttegravskrig minst sex-sju gånger och det är nog tre för mycket, men strunt samma. Han har ju rätt. Vänsterpartiets debattartikel i DN i måndags visar tydligt att det är långt kvar för att man ska kunna urskilja en enighet liknande alliansens på vänsterkanten. Kommunikationen mellan s + v + mp är alltjämt ultimativ och kravfylld, snarare än samarbetsinriktad.

Detta kommer såklart alltid att vara till alliansens fördel. Dock bör de borgerliga framöver vara lite mer alerta när det gäller vänsterblockets främsta enighet – att smutskasta alliansens varje drag.

– Vi måste ta rättvisedebatten på allvar, säger Erik Ullenhag apropå detta.

Japp. Frånsett synlighet är detta alliansens kanske största kommunikativa uppdrag.

Att påpeka, som Anders Flanking gör, att orättvisa och hjärtlöshet är en skola som lämnar barn oförberedda inför livet.

Att säga, som Lennart Sjögren gör, att rättvisa är att få till stånd en solidarisk tandvårdsreform på tolv månader – vilket socialdemokraterna inte lyckades skaka fram under tolv år.

Att säga emot när Ylvorna ylar om orättvisa – oavsett om de står på Mynttorget eller inne i riksdagen.