Per Gudmundson
När spritturismen tog fart för några år sedan dog delar av min hembygds informella kulturarv. När jag var tonåring fanns en hembränningsapparat i var och varannan källare hemma i Dalarna. Jag vet, för att min kompis var sotare och hade inspekterat alla pannrum i Leksand. Men nu, när färjetrafiken till Baltikum, Tyskland, Danmark och Åland försörjer hela landet med billigt brännvin, är hemkoken allt mer sällsynta.
Ny Teknik (som hämtat storyn från New York Times) visar dock att allmogens kulturliv kan få en renässans, om än i modifierad tappning. Och det är, som så mycket annat i dag, på grund av klimatet.
Det amerikanska företaget E-Fuel ska börja tillverka moderna hembränningsapparater, som ser ut som ett slags diskmaskiner ungefär, för hushållstillverkning av etanol för personbilar.
”Med socker som råvara, en specialutvecklad jäst plus vatten och el ska
maskinen kunna tillverka etanol för 1 krona och 50 öre per liter.
Apparatens konstruktör är Floyd Butterfield som bildat bolaget E-Fuel
Corporation tillsammans med Thomas Quinn som bland annat har patentet för
rörelsesensorn i Nintendos spelkonsol Wiii, skriver New York Times.
Apparaten, stor som en diskmaskin, är ingen traditionell spritkokare där
förångad mäsk kyls av. Istället används ett nyutvecklat membran som
separerar etanolen från vattnet.”
Lovande, alltihop. Genast framstår Schweppes som den kraftigt fördyrande faktorn. Men detta är förstås Sverige. Aftonbladet rapporterar att det här skulle krävas ”tillstånd från både Folkhälsoinstitutet och din kommun”. Och det kan nog inte ens klimatoron rå på.