Åldrande individer har rätt

I skrivande stund har reaktionerna varit få och ibland är tystnad talande. För huvudspåret i artikeln på dagens DN Debatt – att 40-talistgenerationen som närmar sig äldreomsorgen måste fundera över vilken vård de kommer vilja ha och vad de är beredda att betala för den – är rejält intressant.

Berit Rollén och Monika Olin Wikman skriver att de är rädda för att bli gamla och de räds inte bara vanvården, utan i någon mening det som vi nästan kommit att uppfatta som synonymt med ålderdom – tristessen och att plötsligt hamna under förvar och förmynderi.

Deras resonemang och önskemål går hand i hand med det som äldreminister Maria Larsson återkommit till många gånger om – att sluta se äldre som ett enhetligt kollektiv och främja deras självbestämmande. Att även som äldre få fortsätta vara individ och välja sin tillvaro.

Men vilken politiker som helst kan ju hävda att detta är hans eller hennes mål. Det kan dessutom vara ända inifrån hjärteroten sant. Det betyder däremot inte att det är lika troligt för samtliga politiker att just deras politik kan ta oss dit.

Rollén och Olin Wikman är ur politikersynpunkt besvärande ärliga när de helt sonika konstaterar att ”Vi tror inte på samhällets möjlighet och vilja att ställa upp med tillräckliga resurser för den äldreomsorg vi efterfrågar”. En sådan slutsats är inget man går till val på, om man säger så.

De har helt enkelt rätt. Hur mycket vi än resonerar i termer av valfrihet inom den offentliga äldreomsorgen så kommer den aldrig kunna matcha alla behov och önskningar. Om inte ens en aktiv socialdemokrat (Olin Wikman) tror att enkom höga skattetryck och en stor offentlig sektor kan förgylla hennes ålderdom, då är vi nog någonting på spåren.

Duon nämner också de hushållsnära tjänsterna, som en möjlig väg till att minska den kommunalt betalda hemtjänsten och påpekar även att det är viktigt att diskussionen om eget betalningsansvar och offentligt dito sker snart, så att de branscher som framöver kan underlätta i de äldres vardag ges tid och grund att utvecklas.

Turligt nog har just denna bransch redan börjat växa. I dag presenterade Almega en rapport om hemservicebranschen, som visar att de hushållsnära branscherna växer så det knakar. Bara under det senaste halvåret har 1 800 personer nyanställts i branschen och mer lär det bli. Almega puffar också för mer förändring och konstaterar att för 53 procent av svenskarna skulle intresset för hushållsnära tjänster öka om skattereduktionen kunde riktas mot prislapparna snarare än deklarationsblanketterna.

Det argumentet stämmer än mer om vi tänker oss de hushållsnära tjänsterna som del i framtida pensionärers vardag.