Var försiktig om du ser en Suzuki

Suzuki – det är märket man ska hålla ögonen öppna efter. Det är bara säkerhetstjänsten som har motorcyklar av märket Suzuki.

När vi nästan är framme, ett par hus bort från Odelin Alfonsos, ser vi män med motorcyklar. Männen har parkerat i skuggan, men det är så varmt att de ändå kroknar, och de ser ofattbart uttråkade ut. De spanar in oss. Jag kisar tillbaks. Är det Suzuki?

Odelin Alfonso är oberoende journalist. Egentligen är han ingenjör, men sedan han började skriva har han inte kunnat jobba. Inte hans fru heller. Hemma hos Odelin väntar Lucas Garve, lingvist, oberoende journalist och publicist, samt Ilei de Jesus, bildkonstnär och skulptör men främst karikatyrtecknare. Alla står under övervakning.

Odelins gamla mamma gråter, och hans fru är orolig. Visst är motorcyklarna där då och då, men nu är det ovanligt många. För oss utlänningar spelar det förstås ingen roll. Det värsta som kan hända är att vi blir satta på nästa plan hem. För Ilei är det värre. Han
avtjänar just nu sina tre år i husarrest, efter att ha förargat regimen med sina teckningar.
Hans straff kan bli väldigt hårt om han ertappas någon annanstans. Han får bara lämna huset för att gå till sitt jobb som statlig mjölkförsäljare.

När vi tagit farväl och klivit ur taxin inne i stan igen hinner vi bara gå ett kvarter innan vi blir stoppade av en polis – policía especializada. Han kollar våra pass och frågar var vi bor.

Det kan förstås vara en slump. Men säkerhetspolisen är den enda fungerande institutionen här.